Uppmärksamhetsvärde behöver inte ge försäljning
”Vi måste sticka ut, det behöver vara mer spännande…vi behöver vara annorlunda, roligare…kunderna ska lägga märke till oss...”
Det är bara det att uppmärksamhetsvärde inte är samma sak som att konvertera en kund och skapa försäljning. Kunderna är specialister inom sin bransch men det innebär inte att de är specialister på hur produkten ska nå målgruppen på bästa sätt. Det vill säga, att varumärket och kommunikationen fungerar på en konkurrerande marknad – kort sagt: Att de främsta konkurrensmedlen för just denna produkt används. Det behövs god insikt i vad som triggar kunden för att kunna skapa rätt atmosfär och kommunicera på ett sätt som skapar försäljning. Det räcker inte med att ”sticka ut” och få ett uppmärksamhetsvärde. Detta värde är inte detsamma som försäljning.
Balansera! Gå på lina helt enkelt!
Det är en avgörande egenskap hos en skicklig designer eller marknadsförare att kunna balansera subjektivt med objektivt tänkande när man fattar beslut kring exponering och profilering av produkter. Att endast se till eget ”gillande” är inget du kan bygga långsiktig lönsamhet på. Du ska ju inte köpa alla dina produkter – eller tänkte du det?
En skicklig produkt-web eller interaktiv designer kan utgå ifrån företagets varumärkesstyrning och strategi. Den behöver presenteras för designern så att den nya produkten förstärker företagets strategiska riktning. För en produktdesigner är objektiva tankar baserade på logiska och målinriktade standarder. Dessa är opartiska och man kan lätt verifiera om de är sanna eller falska. Det objektiva tankesättet har produktmål eller hypoteser. Som exempel kan en ny funktion, som ökar intäkten med 3% utöver vad tidigare funktion åstadkommit, ses som en framgång. Det finns ett tydligt mål och KPI:s (Key Performance Indicators), man kan mäta och utvärdera framgång eller misslyckande. Många teknikföretag arbetar på detta sätt eftersom det är ”clean cut” och tydligt. Objektivt tänkande är basen för en framgångsrik produkt. När ett problem kan identifieras, samt en objektiv lösning på problemet blir produkten oftast framgångsrik.
Metoder inom UX
UX (User Experience) är en nyckelfunktion i dagens marknadsföring. Ju bättre upplevelse användaren du vänder dig till kan få, desto mer stärker du relationen till dina kunder – som i sin tur är dina bästa marknadsförare.
Låt målen i din användarforskning vara helt opartiska. Det finns främst två typer att titta på, kvalitativ och kvantitativ undersökning. Inhämtning av kvalitativ data kan göras genom kundundersökningar eller så kallade användarintervjuer där du kan koda anteckningarna och lägga dem i grupper. Frågorna är extremt viktiga och behöver utgå ifrån företagets strategiska riktning och inte innehålla malplacerade, subjektiva frågeställningar. Det är viktigt att få användbara data. Dessa kan skapa kopplingar mellan individer, ge idéer till flera produkter och kanske nya användningsområden. När du använder kvantitativa data kan du förslagsvis använda en mjukvara där du kan analysera och visa på trender och större rörelser.
Ja, det är skillnad. Genom att känna din målgrupp och vad de triggas av, vilka upplevelser de tycker om och vad de förväntar sig av produkten kan du servera det de vill ha. Det är stor skillnad på ett företag som är datadrivet och tänker objektivt utifrån kundbehovet – och ett företag där ledningens subjektiva tyckande är den primära injektionen. Vilken väg man valt visar sig alltid i form av framtida lönsamhet. Subjektiva beslutsfattare är ofta sämre på att analysera omvärlden överhuvudtaget – varning för att ge dig in i business med dessa!
Läs vidare: Hur tjänar företaget på UI och UX?
Subjektiva tankar leder till konst
Subjektivt tänkande inom produktdesign är inte exakt detsamma som en ledare som utgår ifrån sig själv när han eller hon fattar beslut. Subjektiva tankar inom design leder till konst - mer än till ett målgruppsevent. Det finns designers som tänker mer subjektivt än andra och om de inte får en strategisk riktning att arbeta efter kan det dra i väg åt fel håll. En subjektiv designer och en subjektiv ledare är en katastrofal kombination för företaget. För att nyttja designerns förmåga att implementera principer som proportion, kontrast, balans, rytm och den atmosfäriska ”vibe” som designern kan ge din sajt eller app – behöver du prestera den objektiva strategiska riktningen för ditt varumärke. Det är viktigt att förstå vilken roll respektive individ har, och det är extremt betydande att inte vara påstridig och påtvinga designern någonting som inte fungerar. Var öppen, ge lite mer frihet och låt designern komma med förslag som du sedan matchar objektivt mot dina kunddata och din strategi.
För du skapar väl inte konst för ett museum?
Skapa ett produktkravsdokument
Det behöver finnas ett produktkravsdokument för de designers som ska ingå i ditt team, eller för den designer du samverkar med. Här ska tydliga affärsmål och kriterier anges. Det finns de som tror att en designer ”bara” ska göra sin sak, men detta stämmer inte med den integrerade verkligheten. Om man låter designers arbeta isolerat kan ”viben” som skapas bli helt malplacerad oavsett hur bra den är. Ofta hör man ”ge honom fria händer att hitta på något bra, han är kreativ” – detta är synd både för företaget och designern som inte har något att gå på.
I produktkravsdokumentet anges affärsmål, var i produkten fokus ska ligga, exempelvis också användbarhet, lokaliserbarhet, produktens ”vibe” och målgruppens feedback i form av data och förstås releasekriterier.
En bra designer förstår psykologin bakom ”viben”
En skicklig designer förstår känslor och hur det visuella påverkar de beslut som målgruppen fattar.
Det finns en psykologi bakom färger som kan ändra på beteendet hos människan. Atmosfären påverkar hur man känner inför en produkt därför är det viktigt att bädda in känslor och värderingar i produkt-approachen. En specifik känsla ska framkallas och detta hänger i högsta grad på designern som måste gå i användarens skor. Objektiva tankesätt innebär även empati. Du behöver förstå vem du skapar produkten för.
- Objektivt tänkande = Logik och målinriktade standarder, datadrivet tankesätt
- Subjektivt tänkande = Individens egna perspektiv och tankar
- Vikten av riktning = Strategisk planering utifrån objektiv analys
- Rätt man på rätt plats = Nyttja spetskunskap optimalt
