– Våra gemensamma tillgångar ska inte hamna i kriminellas fickor, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

– Vi måste jobba smartare, inte bara billigare, säger Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande i Varberg.

Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv är potentialen för effektivisering bland Sveriges 290 kommuner hela 91 miljarder kronor, utan att för den delen försämra verksamheterna.

Systemhotande välfärdsbrott

Uppsala kommun har gått i bräschen för att ta itu med välfärdsbrott – ett område som blivit allt viktigare i takt med att organiserad brottslighet tagit sig in i välfärdssystemen.

– Välfärdsbrott undergräver både demokratin, rättssäkerheten och tilliten mellan medborgare och myndigheter, säger Erik Pelling.

– Det handlar inte bara om pengar, det handlar om att skydda grunden för hela vårt samhällskontrakt.

Sedan 2022 har kommunen haft en särskild handlingsplan. Resultatet? 2,5 miljoner kronor har återkrävts inom ekonomiskt bistånd, 5 miljoner inom vård och omsorg, 7,2 miljoner inom upphandling – och felaktiga framtida utbetalningar på hela 12 miljoner kronor har stoppats. Totalt handlar det om över 25 miljoner som säkrats för rätt ändamål.

Effektivisering som överlevnadsstrategi

Samtidigt som Uppsala fokuserat på att täta läckor i välfärdssystemet har Varbergs kommun under flera år arbetat med effektivisering. Inte för att spara för sparandets skull, utan för att klara framtiden.

– Vi har en demografi som ställer krav: färre i arbetsför ålder, fler äldre och fler unga. Då fungerar det inte att göra som man alltid har gjort, säger Ann-Charlotte Stenkil.

– Effektivisering är en förutsättning för att kunna fortsätta leverera god kommunal service.

Genom tydliga krav på verksamheterna och en kultur där nytänkande premieras, har Varberg lyckats hålla hög kvalitet till lägre kostnad.

AI på frammarsch – men med varsamhet

I USA används AI-verktyg inom DOGE (Department of Government Efficiency) för att spåra korruption och slöserier med offentliga medel. I Sverige är utvecklingen försiktigare men intresset finns.

– Vårt arbete måste vara rättssäkert. Om AI-verktyg kan uppfylla det kan de bli en tillgång, säger Pelling.

– Vi är trevande men nyfikna. Det gäller att lära av andra kommuner och våga testa, säger Stenkil.

Vi har tidigare skrivit om Jens Nylander som planerar att dra igång en svensk DOGE för att sätta luppen på offentlig verksamhet och han har redan backats upp av en rad tunga investerare.

Två olika vägar men samma mål

Trots olika ideologisk hemvist är båda politikerna överens: det finns ett ansvar att använda skattepengar klokt.

– Det finns förbättringspotential överallt. Det viktiga är att våga ifrågasätta gamla arbetssätt, säger Stenkil.

– Kommunerna behöver bättre förutsättningar, bland annat genom nationell samverkan och tydligare lagstiftning. Men redan nu kan vi göra mycket lokalt, säger Pelling.

En uppmaning till landets kommuner

Både Pelling och Stenkil skickar en hälsning till andra kommuner: vänta inte.

– Jag ser gärna fler initiativ på nationell nivå, men samtidigt måste vi i kommunerna våga ta ansvar och lära av varandra. Samverkan och erfarenhetsutbyte är avgörande, säger Erik Pelling.

– Effektivisering är inte ett hot – det är en möjlighet. Våga tänka nytt, premiera initiativ, och bygg en kultur där alla vill bidra till en starkare välfärd, säger Ann-Charlotte Stenkil.

Både Uppsala och Varberg visar att kommuner inte behöver vara offer för slöseri och kriminalitet, men det krävs ledarskap.

Har du andra positiva exempel från det offentliga, hör gärna av dig och tipsa oss.