Per Bolund, tidigare finansmarknadsminister, kommenterar i SVT:s granskning:
– Det krävs ganska mycket kompetens att göra den typen av affärer och mycket analyskapacitet. Det var en riskfylld investering som skulle kräva noggrant övervägande.
Trots att både regeringen och riksdagen sa nej till en lagändring som skulle tillåta direktinvesteringar i onoterade bolag, fann AP-fonderna en alternativ väg. Genom en justering i den nya lagen fick de möjligheten att köpa onoterade aktier indirekt, via riskkapitalföretag som de kunde investera tillsammans med andra aktörer.
SVT:s undersökning visar att AP-fonderna använde en konstruktion där riskkapitalföretagen, som var nystartade och utan anställda, fungerade som en mellanhand.
Ett kommanditbolag, 4 to 1 Investments, skapades för att hantera investeringen i Northvolt. Företaget var registrerat först efter att investeringen redan genomförts, vilket innebär att AP-fondernas möjligheter att göra en ordentlig bedömning av affären var ytterst begränsade.
I Ägarpodden från 2022 kommenterar Första AP-fondens VD Kristin Magnusson Bernard fondslagen om ”föredömlighet” vid hantering av folkets pensionspengar:
”Vårt hållbarhetsarbete ska öka förtroendet så vi ska alltid agera på ett sätt så vi kan förklara vad vi gör och får för långsiktiga konsekvenser, att undvika de enkla lösningarna är det vi lägger in i det”, sa Kristin Magnusson Bernard.
Det var då.
Idag vägrar hon svarar på frågor när SVT försöker nå henne.
SVT har försökt få AP-fondernas chefer att svara på frågor i ett halvårs tid, men ingen vill ställa upp. I skriftliga svar hävdade fonderna att det hade gjorts en grundlig utvärdering inför investeringen, men SVT fick inte ta del av denna utvärdering.
