Ökar det egna kapitalet snabbare än skulderna, förbättras därför soliditeten. Omvänt gäller naturligtvis, att soliditeten försämras om skulderna ökar snabbare än det egna kapitalet.
Man kan säga att soliditeten visar i vilken grad du själv har kunnat finansiera din verksamhet, utan att behöva ta lån.
Avgörande för soliditeten är därför:
1. Bolagets resultat - som förs över till eget kapital och därmed stärker soliditeten.
2. Utdelning till aktieägarna - som i sin tur leder till mindre eget kapital och därför sämre soliditet.
3. Kapitaltillskott – som aktieägartillskott och nyemission, vilket leder till att bolagets egna kapital ökar och därmed stärkt soliditet.
För att få fram soliditeten hanterar man två komponenter:
1. Justerat eget kapital - Det justerade egna kapitalet beräknas som summan av redovisat eget kapital + 79,4% av företagets obeskattade reserver. Resterande 20,6% av företagets obeskattade reserver anses som en uppskjuten skatteskuld.
2. Totala tillgångar.
Hur du räknar ut soliditet - formel
Soliditet beräknas med formeln:
Justerat eget kapital / Totala tillgångar = Soliditet
Företagets soliditet ökar:
- Vid vinst. Årets resultat (efter skatt) i resultaträkningen (RR) går in och ökar det egna kapitalet i balansräkningen (BR) vid en vinst.
- Vid amortering av lån/skulder. Om du har pengar i kassan och samtidigt banklån, så ökar du företagets soliditet om du amorterar av dina skulder. Här ökar du företagets soliditet utan att det egna kapitalet ökar, genom att du ”krymper” balansomslutningen. Se även kassalikviditet och balanslikviditet.
- Vid ökning aktiekapitalet t.ex. nyemission. Gentemot de två tidigare sätten, så måste du här tillföra nytt eget kapital via ägarna för att öka företagets soliditet.
Avslutande kommentarer om nyckeltalet soliditet
Låg soliditet eller hög extern belåning leder till en ökad kortsiktig känslighet för betalningsstörningar. Behovet ökar således av att bevaka likviditeten vid låga (och i synnerhet vid sjunkande) soliditetsnivåer.
Soliditet är ett mått på stabiliteten i bolaget. Stabiliteten följer av hur beroende företaget är av externa finansiärer genom att ha finansierat en viss andel av tillgångarna med främmande kapital. Ju större andel denna är, desto mer känsligt blir bolaget därför för räntor och amorteringar på de lån bolaget tar.
Det kan här också noteras att är soliditeten minst oförändrad mellan två år, brukar man tala om balanserad tillväxt. En försämrad soliditet är i normalfallet liktydigt med att lönsamheten varit otillräcklig i förhållande till företagets tillväxt. Vid mycket hög tillväxt, kan en tillfällig nedgång i soliditeten vara acceptabel. Har däremot tillväxten varit låg och soliditeten samtidigt försämrats, är detta ett klart tecken på en farlig utveckling.
Sen kan vissa händelser påverka bilden av soliditeten på ett ”missvisande” vis; exempelvis kan ett moderbolag gå in och stötta dotterbolaget. Det kan vidare förekomma s.k. jämförelsestörande poster i resultaträkningen. Det kan gälla t.ex. stora realisationsvinster/-förluster på avyttrade tillgångar eller stora förluster på kundfordringar. Dessa händelser visar ju inte den ”normala” lönsamheten över tiden, dvs. bolagets egentliga förmåga allmänt sett i självfinansieringskapacitet, utan är att betrakta som tillfälligheter och inte ett allmänt mått på bolagets framgång.
