En reciprok tull är en tullavgift som ett land inför som svar på liknande åtgärder från ett annat land. Syftet är att skapa balans i handeln genom att motverka orättvisa handelsvillkor. Om land A höjer tullarna på varor från land B, kan land B svara med lika höga tullar på varor från land A.

Denna typ av tull används ofta för att skydda inhemska industrier, bevara jobb och rätta till handelsobalanser. Samtidigt kan reciprok tullpolitik leda till eskalerande handelskrig vilket kan höja priser, störa leveranskedjor och bromsa ekonomisk tillväxt.

Många, bland andra ICC:s ordförande Philippe Varin, anser att 1930-talets depression förvärrades av tullar och handelskrig, särskilt genom Smoot-Hawley-lagen.

Donald Trumps syn tullar

Under Trumps tid som president har reciproka tullar använts som ett medel för att skapa "rättvis handel", skydda amerikanska företag från utländsk konkurrens och pressa andra länder till omförhandlingar.

Donald Trump har fått mycket kritik för det som många menar är ett eskalerande tullkrig, medan han själv och de som försvarar honom anser att han bara jämnar ut en redan ojämn spelplan.

Exempel på reciprok tullpolitik

  • USA och Kina (2018): USA införde tullar på kinesiska varor, vilket besvarades av Kina med tullar på bland annat soja och fläsk.
  • USA och EU: Efter amerikanska tullar på stål och aluminium införde EU tullar på amerikanska produkter som bourbon och motorcyklar.
  • USA och Kanada: Kanada svarade på amerikanska ståltullar med egna tullar på bl.a. ketchup och whiskey.
  • Indien och USA: Indien införde tullar på bland annat mandlar och äpplen efter att USA höjde tullarna på indiskt stål.
  • Mexiko och USA: Mexiko svarade med tullar på stål och jordbruksvaror efter amerikanska tullåtgärder.

Källa: The Economic Times


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.