Den 19 december höll USA en andra valvaka. Elektorskollegiet (”The Electoral College”) röstar nämligen månaden efter att folket sagt sitt. Dessa 538 personer (som är utspridda över landet) har en vågmästarroll i valet. Oavsett vad majoriteten av folket vill kan elektorerna avgöra vem som slutligen blir amerikansk president.
Elektorernas röster blir färdigräknade i januari. Fram till dess har Trump endast titeln ”President Elect”, vilket är som en förlovningsring). Men det ser ut som om de flesta elektorerna satsade på att befästa detta. Nu verkar det som om att inget kommer att hindra Trump från att verkligen få ”nycklarna” till bland andra CIA, NSA, FBI, Pentagon och finansdepartementet den 20.e januari.
När denna ”garanti” nu verkar vara klar, dröjde det inte mer än någon dag förrän en av de grå eminenserna bakom Trump klev fram ur skuggorna. Trump har nämligen utsett miljardären Carl Icahn till sin specielle ekonomisk rådgivare.
Tidningen USA Today reagerade med skenbar förvåning, vilket antyder att enbart finansgenier och politisk expertstrateger kunde ha förutsett detta drag. Men USA Today är tyvärr en av massmedierna vilkas vinklade omslag, rubriker och artiklar under 2016 har lett till ökningen av både journalistförakt och medborgarjournalistik. Det är nämligen ingen hemlighet att miljardären Carl Icahn är en av männen som nästan bokstavligen äger Donald Trump, efter att länge ha löst ut Trump från dennes konkurser och liknande lägen.
Icahn är också en given medlem om man är ute efter en finansiell gängvåldtäkt av USA. Carl Icahn är nämligen verklighetens ”Gordon Gekko”.
Folk som har sett kultfilmen ”Wall Street” (från 1987) med superstjärnorna Charlie Sheen och Michael Douglas i huvudrollerna känner väl till referensen ”Gordon Gekko”. Michael Douglas spelar denna karaktär, som gjorde uttalanden i stil med att ”girighet är bra” (”greed is good”). Medan filmmakaren Oliver Stone hämtade det citatet från en annan finansiell piraya (som åkte i fängelse för ekobrott) så var det en annan detalj i filmen som hade Carl Icahns ”fingeravtryck”:
Bud Fox, en ung och hungrig ”finansvalp” spelad av Charlie Sheen, kommer till ”finanshajen” Gordon Gekko med ett gyllene tips om flygbolaget ”Bluestar Airlines”. Fox känner till viktig ekonomisk information för att hans pappa (spelad av Martin Sheen) är ledare för fackföreningen inom flygbolaget. Pappan, som litar på sin son har i förtroende råkat nämna något som Fox inser att man – med lite finansiellt tricksande – kan göra till en lönsam affär för alla inblandade. Om Fox köper bolaget med Gekko som borgenär och blir VD kan han rädda jobb samtidigt som Gekko gör en fin vinst på räntan. Det är en bra idé och sund affär men hans pappa litar inte på Gekko, vilket visar sig vara klokt. Gekko lovar en sak men är ute efter att göra en vinst genom att ta de anställdas löner och försäkringar.
Det behövs ingen särskild finansiell intelligens för att göra denna typ av ekonomisk plundring. Man behöver ”bara” ha en sociopatisk personlighet i kombination med en girighet att vilja äga alla pengar som finns i världen även om det betyder att övriga jordens befolkning hamnar på gatan. Om en sådan personlighet hittar en öppning in ett företag som andra kämpat för att bygga upp så kan sociopaten göra ”snabba cash” genom att lägga ner eller sälja företaget. Ett företag utan tusentals anställda att betala månadslöner till har plötsligt väldigt mycket pengar ”över”. Samhället får då ta hand om konsekvenserna av den följande arbetslösheten: inte bara ekonomiskt utan också socialt och psykologiskt; trasiga familjer, sänkt självkänsla, stulen framtidstro från barnen, alkoholism, droger, svält, hemlöshet, prostitution, kriminalitet, hatbrott och behovet att skylla situationen på ”invandrare”, ”regeringen” etc.
Carl Icahn, en av USA:s rikaste miljardärer, som tjänar mer pengar på en dag än tiotals riktiga arbetare tjänar tillsammans på ett års heltidsarbete, fick sina pengar genom denna typ av affärer. Det är av det skälet som regissören Oliver Stone tänkte på Icahn inför 1980-talsfilmen ”Wall Street” när Stone skulle skapa den sociopatiske karaktären ”Gordon Gekko”.
När politiker talar om ”regleringar” eller ”finansregleringar” menar de lagar som hindrar sådana som Icahn att få chansen att skada sina länder, eftersom deras handlingar sprider sig som ringar på vattnet. När man säger ”avregleringar” betyder det situationer då man tar bort lagar så att finanssociopater får härja fritt utan att åka i fängelse för sina handlingar. Vilket är vad som hände i samband med den globala finanskrisen 2008. För att göra en jämförelse dog cirka 3.000 människor i samband med ”9/11”, vilket lämnade tusentals sörjande familjer, kolleger och vänner samt blev förevändningen till den senaste Irak-ockupationen (från 2003 och framåt) – som i sin tur resulterade i över en halv miljon döda. Detta kan ställas mot ödena för de tiotals miljoner människor enbart i USA som föll offer för finanskrisen 2008 och blev arbetslösa eller hemlösa (många av dessa barn).
Frågan nu är: slutade Carl Icahn med ekonomisk plundring på 1980-talet och hör det beteendet nu enbart hemma i 80-talsfilmen Wall Street? Trots allt: Icahn betalar ju några stipendier och välgörenhetsorganisationer som bland annat hjälper en handfull hemlösa om året.
Svaret kan hittas några månader tillbaka. I mars 2016 tog Donald Trump en av sina vanliga ”springnotor” och försatte ett av sina bolag – Trump Taj Mahal – i konkurs. Carl Icahn köpte upp skulderna men vägrade att bland annat betala de anställdas sjukförsäkringar. Facket gick i strejk – så Icahn svarade i höstas med att stänga ner företaget och göra drygt 2.000 anställda arbetslösa.
Nu har Donald Trump lyft fram denne person som framtida presidentrådgivare över finansregleringar. Det är inte konstigare än att en pyroman sätter en av sina kolleger som chef över brandkåren.
Snabbfakta:
”Suicide Squad” är en actionfilm från 2016 som handlar om att regeringen sätter ihop ett gäng superskurkar, ett gäng omaka och förkastliga individer utan något att förlora.
