Men det paradoxala är att den globala jakten på artificiell generell intelligens faktiskt startade i Europa, närmare bestämt i London, där DeepMind grundades 2010. Hur kunde Europa tappa sin första position, och vad kan göras för att detta inte ska hända igen? Det frågar sig riskkapitalisten Ian Hogarth i en essä i Financial Times.
USA:s teknologiska dominans
"Det finns bara sju teknikföretag i världen som är värda mer än en biljon dollar - Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla. Alla är amerikanska. Ingen är europeisk", skriver Hogarth.
Den ekonomiska stagnationen i Europa sedan 2008 kontrasterar skarpt med USA:s tillväxt, där tech-industrin har varit en väsentlig motor för ökad BNP. Samtidigt har Europa fortfarande en stark vetenskaplig grund, med löftesrika projekt inom robotik, kvantdatabehandling och kärnfusionsenergi. Frågan är: kan dessa vetenskapliga framsteg översättas till kommersiella succéer?
Vikten av erfarna grundare
"Hassabis är många saker - en Nobelvinnande vetenskapsman, en visionär inom AI - men framför allt var han något annat: en erfaren grundare."
Demis Hassabis, en av DeepMinds grundare, hade innan DeepMind drivit Elixir Studios, en spelstudio i London. Erfarenheten av att misslyckas och lära sig av sina misstag blev ovärderlig när han sökte kapital för DeepMind. Han insåg att europeiska investerare var för konservativa och vände sig istället till Silicon Valley, där han fick investeringar från bland andra Peter Thiel och Elon Musk.
Statistik visar att Silicon Valley domineras av investerare som själva varit entreprenörer - 60 % av riskkapitalisterna har bakgrund som grundare. I Europa är motsvarande siffra bara 8 %, menar Hogarth.
Problemet med att sälja för tidigt
"Om Europa vill skapa en verklig teknikjätte, krävs beslutsamhet från grundare och investerare att inte sälja utan att fortsätta bygga."
DeepMind såldes till Google 2014 för ynka 400 miljoner pund. Idag styr Hassabis hela Googles AI-division från London, men vinsterna från DeepMinds forskning hamnar i USA. Jämför detta med Mark Zuckerberg som, tack vare rådgivning från erfarna grundare, vägrade att sälja Facebook för 1 miljard dollar till Yahoo 2006. Idag är Meta värt över 1 biljon dollar.
Ett annat exempel är Arm Holdings, Storbritanniens mest värdefulla teknikföretag. Nvidia försökte köpa Arm 2020, men förvärvet stoppades. Idag är Arm värt 143 miljarder dollar.
Mod i investeringar
"Det behövs modigt kapital från entreprenörer som kan se potentialen i riskfyllda men banbrytande innovationer."
För att Europa ska kunna konkurrera på AI-marknaden och inom andra framtidsteknologier, krävs mer djärva investeringar, skriver Ian Hogarth. En ljuspunkt är Daniel Ek, grundaren av Spotify, som personligen investerade 100 miljoner euro i Helsing, en AI-driven försvarsstartup. Denna investering möjliggjorde senare kapitalanskaffning på 830 miljoner dollar. Detta är ett exempel på hur modigt entreprenörskap kan skapa genombrott.
Framtiden: Europa måste resa sig
"Europa har investerat mer i fusionsforskning än USA, men de ledande privata fusionsbolagen finns i USA. Varför? Därför att erfarna entreprenörer och investerare tar de rätta riskerna."
Han skriver att Europa har alla förutsättningar att leda inom AI, fusion och kvantdatabehandling. Men det krävs en förändring i mentalitet: grundare måste stöttas, kapital måste bli mer riskvilligt och de mest innovativa bolagen får inte säljas för tidigt.
Europa står inför ett val: antingen fortsätter kontinenten att vara en vetenskaplig plantskola för amerikanska teknikjättar, eller så väljer man att bygga de nästa banbrytande bolagen på hemmaplan.
Det är dags att Europa reser sig.
