Miljontals människor tror att ”kvitto” är en papperslapp som bara är till för om man vill lämna tillbaka varor till affären. Alltså något onödigt att lägga djupare tankar på om man mest gör enklare hushållsinköp såsom frukt och livsmedel. Bland skaparna av finansiella miljardinnovationer, och av innovationer kring vardagsekonomi, är perspektiven mycket större än så. Jeff Bezos (examen från Princeton, och grundare till Amazon) höll exempelvis ett tal om elektricitetens utveckling när han skulle beskriva sin syn på framtidens världsinnovationer. Elon Musk (skapare av bland annat bilmärket Tesla) ger rådet att fysikstudier, i skola eller på egen hand, är ett utmärkt val för alla entreprenörer. Men går fysik, kvantmekanik, metafysik verkligen hand i hand med affärer? Ja, det finns en lönsamhetspotential i att tänka i andra banor än bara ”mer av samma”. Den typ av energiflödesperspektiv i sina affärsfunderingar såsom Bezos och Musk applicerar, är faktiskt inte så tokigt.

Energi kan aldrig förstöras, bara omvandlas

Applicerar man detta tänk på kvitton, kan man upptäcka påtagliga likheter med denna energiprincip. Resonemanget är att en del saker kan ta olika former, och att det inte alltid är givet vilket som är ”grundformen” – eller att det finns en ”slutform”.
När exempelvis bensintanken är tom betyder det inte automatiskt att energin som fanns i vätskan har försvunnit för evigt. De som var uppmärksamma och hade kompetenta lärare i skolan vet att detta inte är långsökta tankar från någon ”flummig” science-fiction film. Om man är allmänt intresserad av fysik eller har råkat surfa in på en väl kommunicerande energimyndighets webbplats, så finns också chansen att man har fått denna naturlag om energiers flöden beskriven för sig.

Den som är mindre intresserad av fysikens pluggperspektiv kan ändå snabbt hänga med i resonemanget genom att associera till de många exemplen i populärfiktionens värld. Där återfinns varelser som kallas ”shapeshifters”, och vilkas ”existens” kan ge en bild av hur det hela fungerar.

Vi har mött shapeshifters i biofilmer som Ladyhawke, Snow White and the Huntsman, Terminator och X-Men. De befolkar TV-shower som True Blood, The Vampire Diaries och Heroes. De återkommer i musikvideor, i Harry Potter, och i otaliga skönlitterära äventyr. Shapeshifters kan ”morfa”, ändra skepnad, dramatiskt. Betraktar man shapeshifters som grupp, är spännvidden obegränsad. Deras former kan övergå till i princip vad som helst. En kvinna förvandlas till hök till en kvinna, en annan ”exploderar” till en flock korpar. Människor kryper ihop och blir varulvar. En android (”robot”) tar samma form som valfritt objekt som den rör vid. Det gemensamma i samtliga fall är att vad deras ”riktiga insida” eller ”grundform” än är, så kan deras yttre former variera dramatiskt från det ena till något ”oigenkännligt”.

Pengar kan läggas till denna lista. Det är därför som kapitalismen som innovation har kunnat sprida sig över jorden så effektivt. Uttrycket ”tid är pengar”, som multigeniet Benjamin Franklin myntade, är således inte ursprungligen ett sätt att skryta om att man är en upptagen människa eller att något är brådskande – även om de flesta använder det oftast i dessa sammanhang. Verkligheten är att människor säljer sin tid för pengar och att marknadsekonomin styckar upp denna råvara i ”timlön”, ”dagslön”, ”veckolön” etc. Pengar, är ett annat ord för betalningsmedel, och eftersom tid används som betalningsmedel, är tid detsamma som pengar.

I denna process tar kvitton sig olika former och namn. Kvittots roll är att bevisa existensen av en underliggande tillgång, och att genom en situationsspecifik beteckning beskriva vilken fas som formen representerar. Enklare uttryckt: det är som när is blir till vatten, ånga och luft – eller vice versa. Vem vill gå i diskussion om att vatten inte är is – och omvänt? Är det i grunden två helt olika materia från olika världar? Liknande frågeställningar kan resas kring relationen mellan tid-pengar-kvitton. Arbete värderas och mäts upp för majoriteten människor i form av tid; summan av denna värdering och insats bevisas genom exempelvis stämpelkort, bokföring, lönekonto och banksaldo.

Den finansiella (aktiebetonade) termen ”inlösensförfarande”, kan överföras till det här sammanhanget. Och förklaras som en ”shapeshifting”-process. Jag kan exempelvis ta en del av min lön och köpa en lott. Är det en vinstlott om 100 kronor är den en ”ful ankunge” bland de övriga hundrakronorssedlarna i plånboken. Den ser annorlunda ut men kan lösas in mot varor i affären precis som de övriga sedlarna och till minst samma värde. Likaledes kan jag lösa in mina pengar till inköp, service eller annat som resulterar i kvitton. Dessa kvitton kan jag lösa in hos t.ex. arbetsgivare eller skatteverket och ”köpa tillbaka” pengar genom dem.

Dessa insikter gjorde att någon insåg att mänskligheten inte är beroende av att frakta tonvis med laster av mynt och sedlar vid transaktioner över världen. Istället kunde man, på elektrisk väg, genom en knapptryckning, köpa en skjorta i ett annat land, eller på ett antal sekunder flytta miljarder mellan konton. Pengar, framför allt deras underliggande värden, är inte fasta i formerna metall och papper.

Kvitton, är vad som gör pengars omvandling möjlig och bör inte underskattas.

Man kan inte se detta om man själv är låst i tankar som ligger på nivån hushållsinköp, att kvitton är kopplade till om man har tänkt gå tillbaks till affären för att byta ett par byxor eller äpplen.

Ett ”kvitto” med ett annat namn, är ”pengar”.