Att förebygga hälsa är avsevärt billigare än att rehabilitera. På de flesta arbetsplatser visar beräkningar att det är en ren vinst att utöka friskvården.

Mer än 500 000 kronor kan sparas på fyra år, dvs 100 000kr årligen, när en anställd med 23 000 kr i månaden byter livsstil och går från riskgrupp till friskgrupp, beräknar hälsoekonomen Stefan Lundström.

Det gäller om: Riskgruppen har 10 fler sjukdagar per år än friskgruppen, Riskgruppen har en arbetskapacitetsförlust på 22,5 procent jämfört med friskgruppen.

En friskvårdsinvestering som kostar upp till 500 000 kronor är med andra ord lönsam om den så bara får en enda medarbetare att byta livsstil!

Vad kan man då göra för att uppnå detta

Lönsam friskvård är till exempel pulshöjande motion, att äta regelbundet och rätt sammansatt, hjälp att sluta röka eller gå ner i vikt. Har medarbetarna redan god hälsa är det viktigt att se till att friskheten består.

Gymkort är något av det första många tänker på när de hör ordet friskvård, men nog så viktigt är kostens betydelse. Maten är kroppens bränsle och för att må bra, både nu och på lång sikt, behöver vi också tanka kroppen med bra mat.

Många av oss vet hur man bör äta men att ge sina anställda möjligheter att få en individuell näringsberäkning och därefter konkreta personanpassade kostråd är ett bra steg på väg mot god hälsa. Uppföljande insatser ökar chanserna ytterligare att fler går från riskgrupp till friskgrupp med därmed ökad arbetskapacitet och lönsamhet.

Missa inte: Så fungerar avdrag för motion och friskvård

Korttidsfrånvaro, långtidsfrånvaro och arbetskapacitetsförlust

Korttidsfrånvaro kostar cirka 10 procent av medarbetarens månadslön per sjukdag. Schablon: Månadslön x 0,1 = Kostnad per sjukdag (dag 1–14). För anställd med 23 000 kronor i månadslön kostar varje sjukdag under korttidsfrånvaro cirka 2 300 kronor för arbetsgivaren. Schablonen tar hänsyn till samtliga kostnader som lön, avgifter och medarbetarens del av overheadkostnader. Under dag 1, karensdagen, betalas inte sjuklön, men då antas störningen för arbetande kollegor vara avsevärd och kosta motsvarande summa.

Långtidsfrånvaro kostar cirka 2,5 procent av medarbetarens månadslön per sjukdag.

Schablon: Månadslön x 0,025 = Kostnad per sjukdag (dag 15–90). För anställd med 23 000 kronor kostar varje sjukdag i långtidsfrånvaro ungefär 575 kronor för arbetsgivaren, men kostnaden varierar förstås med avtalen. I schablonen ingår kostnader för särskild sjukförsäkringsavgift, faktisk arbetsgivaravgift och semesterlön. Som overheadkostnad räknas 20 procent av sjuklönekostnaden.

När medarbetare som är i arbete presterar sämre än förväntat till följd av dålig hälsa och kondition kan det ses som en kostnad för företaget. Den kostnaden sparas om medarbetaren återställer sin hälsa genom friskvård. Schablon: (Arbetskapacitetsförlust i procent/100) * (Månadslön * 25,5) = Årlig kostnad för lägre arbetskapacitet.

Vid 23 000 kronor i månadslön kostar en arbetskapacitetsförlust på 20 procent cirka 117 300 kronor årligen (0,20 * 23 000 * 25,5 =117 300). Hälsan påverkar arbetskapaciteten mer vid fysiskt krävande arbeten, men även tjänstemäns prestationer påverkas avsevärt av till exempel dålig kondition och därmed dålig syreupptagningsförmåga. Syre är ju inte enbart till för muskelarbete utan behövs även för hjärnarbete. En vältränad person utnyttjar betydligt mer av sin maximala arbetsförmåga än en otränad.

Julia Stahre leg Dietist från Dietistboxen