För svensk export kan detta få märkbara konsekvenser, skriver Kommerskollegium.

Under 2024 uppgick Sveriges export av dessa varor till USA till 12,8 miljarder kronor, motsvarande 6,9 procent av den totala svenska exporten till landet. Företag med stor exponering mot USA riskerar nu högre kostnader och svårare konkurrensvillkor på den amerikanska marknaden.

EU har reagerat kraftigt på USA:s beslut och aviserat att man kommer att återinföra tidigare tullar på amerikanska varor som bourbon, jeans och motorcyklar. Ytterligare tullar kan införas från mitten av april.

"Som svar lanserar kommissionen en rad motåtgärder för att skydda europeiska företag, arbetstagare och konsumenter från effekterna av dessa omotiverade handelsrestriktioner", skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Samtidigt framhåller EU-kommissionen att de föredrar en dialog med USA för att undvika en eskalerande handelskonflikt.

Riktas mot Kina

Vita huset korrespondenten Emel Akan och finansreportern Andrew Moran som skriver för Epoch Times menar att detta inte handlar om EU, utan om Kinas dominans. Trump inför tullar på stål och aluminium för att motverka Kinas överproduktion och dumpning av billiga metaller på världsmarknaden.

Kina, som kraftigt subventionerar sin industri, producerar långt mer än efterfrågan och exporterar till andra länder, vilket pressar priserna och skadar amerikanska producenter. Genom att höja tullarna och ta bort undantag vill Trump skydda USA:s inhemska stålindustri, menar författarna, och på så vis minska beroendet av importerade metaller vilket i sin tur stärker den nationella säkerheten.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.