Per är ett fingerat namn – intervjupersonen har valt att vara anonym.

Per har ett dynamiskt uttryckssätt och är idag en framgångsrik företagare med högsta kreditvärdighet. Som många andra har han ”konkurs” i sin CV och har nyttjat dessa kunskaper till sin fördel.

– Tankesättet förändras och man skapar större möjligheter genom att undvika de fallgropar som ledde fram till konkursen, säger Per.

Arvtagaren gick bakom ryggen

Ofta skaffar man sig en bild av att konkurser är uteslutande dåligt för företagsledaren personligen – utan att egentligen känna till hur konkursen inträffade. Per har varit entreprenör och företagsledare under många år, med gedigen erfarenhet av att bygga upp företag.

– Jag startade som företagare redan 1988, berättar Per, och runt 2013 när detta hände hade jag byggt upp en bra verksamhet i ett bolag där vi producerade och designade mässmontrar till stora svenska och internationella kunder.

Per hade upp till ett 20-tal anställda och företaget gick bra fram till 2013 som var ett dåligt mässår. Detta skulle dock inte vara något problem för Per och hans personal och Per bestämde sig för att täcka upp med eget privat kapital – och en ny satsning mot 2014 gjordes. Per samlade sina två närmaste, de två projektledare som han hade förtroende för, varav han såg en som arvtagare till företaget – och lade upp nya friska planer. Plötsligt en dag kommer arvtagaren in på kontoret och talar om att han tänker sluta.

– Detta var mycket oväntat, säger Per, eftersom jag hade satsat kapital på honom i form av resor och möjligheter, han skötte också om viktiga kunder, men nu stod han här och sa att han ville prova något annat och bedyrade att han inte skulle gå till någon konkurrent eller starta eget. Så jag skulle inte oroa mig - jag kunde inte annat än önska honom lycka till men det var naturligtvis tråkigt.

För mig var det en chock eftersom jag hade fullt förtroende för denne person.

Arvtagaren var kvar i Pers företag en månad efter det att han sagt upp sig, under denna tid kontaktade en av företagets kunder Per och frågade vad som pågick. Kunden hade blivit kontaktad av arvtagaren som erbjudit kunden möjlighet att följa med honom till sitt nya bolag. Denna kund hade tackat nej, men det skulle inte andra storkunder göra. Detta samtal var början till en ”kundtömning” av Pers företag eftersom arvtagaren hade byggt upp ett förtroende med många stora kunder. 

– För mig var det en chock eftersom jag hade fullt förtroende för denne person, säger Per, vi hade rest tillsammans och han hade fått väldigt mycket extra förmåner, han hade till och med fått 10% av företaget. När det uppdagades att han gått bakom ryggen på mig för att ta med sig de stora kunderna från företaget kunde jag inte riktigt greppa att han varit så oärlig.

Början till slutet

Ett företag lever på sina kunder, och när kunderna lämnar företaget är det oftast början till slutet.

Arvtagaren försvann och tog med sig en hel del kunder. Han hade mörkat detta under en längre tid och när det inträffade och Per försökte tala med kunderna var det för sent. Processen hade redan pågått en tid.

– Min familj bad mig att lägga ner företaget eftersom kunderna försvann, men jag hade ju lånat in egna pengar, berättar Per, så nog tänkte jag att företaget skulle kunna komma tillbaka på marknaden.

Här borde jag ha reagerat.

Per blev lämnad att utföra flera personers arbete samtidigt som han var tvungen att nyanställa personal. Det blev bråda dagar, men företaget körde på med flera nyanställda - men även om alla projekt blev färdiga i tid så var vägen från start till mål krokig och lönsamheten blev lidande. I samma veva ringer den största kvarvarande kunden till Per och berättar att man tänker konkurrensutsätta honom då de var oroliga för projekten även om de var nöjda med slutresultatet. En annan stor kund i Tyskland ville ha 400 000 kronor i rabatt annars skulle man anlita ett polskt företag – många händelser följde för ett redan sargat företag.

– Här borde jag ha reagerat, säger Per, men jag var beslutsam att försöka lyfta företaget fram tills våren 2014 då jag satte mig ner med revisorn och gjorde den kalkyl som jag skulle ha gjort för längesedan.

Med facit i hand skulle jag inte ha varit så hjälpsam eftersom jag inte tjänade någonting på att jaga in pengarna.

Konkursen ett faktum

Kalkylen visade tydligt brist på kapital, trots att Per lagt in privata pengar i företaget. Det gick inte längre. Personalen kunde alla få sin lön, men några mer pengar fanns inte. Per gick med mycket tunga steg till Tingsrätten för att lämna in konkursansökan. Detta satte djupa spår i Pers privatliv och hela familjens situation. Per fick ingenting och lämnades skuldsatt. Han ägnade hela sommaren åt att hjälpa konkursförvaltaren att dra in fordringar.

– Med facit i hand skulle jag inte ha varit så hjälpsam eftersom jag inte tjänade någonting på att jaga in pengarna, säger Per, det var en jobbig sommar som slutade med att jag även åkte på att betala då jag var borgensman för en maskin. Banken som jag haft i alla år erbjöd mig den kvarts miljon jag behövde mot en ränta på 24%. Med facit i hand borde jag agerat annorlunda på väldigt mycket och inte varit så laglydig. Ingen tackade mig för det. Varken banken, myndigheterna eller personalen.

Intervju: "De flesta företag som går dåligt behöver inte gå i konkurs"

Till råga på allt parkerade Per fel under ett möte, han var uttröttad, mentalt mycket stressad och kunde knappt se klart efter att ha förlorat sitt företag. P-boten gick till Kronofogden och det blev en anmärkning för en summa som han hade kunnat betala. Totalt två anmärkningar skapade stora problem under de kommande 3 åren och Per kunde inte få kredit någonstans för att starta upp eller köpa något.

Det första jag lärde mig var att det inte räcker med att skapa förtroenden och lita på människor, det måste finnas en rutin och ett regelverk, oavsett hur bra kontakt man har.

Fint företag som kunde ha gått framåt

Konkursförvaltaren var förvånad eftersom företaget hade bra kunder, flera liggande beställningar, var välskött, hade alla inventarier, utrustningar och hög kompetens inom sitt område – han föreslog att Per skulle köpa tillbaka konkursboet. Eftersom Per inte då var kreditvärdig vände sig Per till företagets personal och frågade om de var intresserade av ett gemensamt ägande.

– Jag gick i stället ihop med två goda vänner och köpte tillbaka företaget, vi erbjöd personalen att komma tillbaka och arbeta som konsulter men de ville inte vara delaktiga i att fördela risken trots att det fanns flera liggande bra beställningar, berättar Per, det var i detta läge som den andra projektledaren lämnade företaget och stal flera ritningar, offertunderlag och kundregister. Han lyckades också få sig några kunder och lämnade sin tidigare arbetsgivare åt sitt öde.

Man ska absolut inte belåna sitt hus för att rädda företaget utan att först ta ett steg tillbaka och analysera den verkliga situationen.

Läropengar och råd

– Det första jag lärde mig var att det inte räcker med att skapa förtroenden och lita på människor, det måste finnas en rutin och ett regelverk, oavsett hur bra kontakt man har, säger Per. Att göra noggranna kalkyler i god tid är mycket viktigt, det räcker inte att arbeta med hjärtat och att tro på någonting. Det kan bli att man tror så mycket och så länge på något att man drar ner sig själv i konkursen.

Du ska inte skämmas – be om hjälp i tid!

Per belånade sitt hus och körde på rakt in i väggen. Han var inte på det klara med var en konkurs innebar förrän det drabbade honom på allvar.

– Man ska absolut inte belåna sitt hus för att rädda företaget utan att först ta ett steg tillbaka och analysera den verkliga situationen, menar Per, det gäller att reagera i god tid och inte fortsätta in i väggen med skygglappar. Det fanns inget stöd i samhället och jag var tvungen att sälja allt – även min lilla sportbil som jag hade kär, jag var väldigt ensam och hade ingen som jag direkt kunde ta de svåra frågorna med.

Förutom att undvika egen skuldsättning vill Per också poängtera att man inte bör stå med i styrelsen, på ett nystartat företag så länge den tidigare konkursen inte var klar. Detta satte käppar i hjulet för honom när han startade på nytt. Det var ingen som var intresserad av orsaken till konkursen, det enda man såg var mannen med företaget som gick i konkurs – han är inte kreditvärdig. Det var en mycket svår tid, ingen ville ta i honom med tång… Men Per har kommit tillbaka i en ny bransch där han är framgångsrik och nyttjar all den kunskap som konkursen gav honom. I en konkurs lär man sig att finna lösningar utöver det vanliga – något som vilken startup som helst skulle ha nytta av.

– Till sist vill jag säga, du ska inte skämmas – be om hjälp i tid!  Tänk på detaljerna, råder Per.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
3 kommentarer
2022-03-14 10:29
Känslan man får är att företagaren, som inte heter Per, inte vorde varit så snäll utan istället ha satt hårt mot hårt när personal tar med sig kunder. Det är illojalt och skyddas enligt lag. Det är inte förbjudet att ringa kunder efter man har slutat, men helt olagligt att under tiden en anställning pågår erbjuda kunden att följa med till nya företaget. Lojalitetsplikten skyddas inte endast via avtal, utan också enligt lag. Jag tror att han kan ha några kronor att hämta där och jag tycker att han kontaktar en jurist. Det är ofta miljonbelopp i ersättning och det räcker med att man tagit med sig kundlistan eller liknande med syftet att kontakta kunderna.

Jag har bytt anställning flera gånger och har varit "säljaren" i berättelsen - jag har aldrig bettet mig så bedrägligt som man beskriver. (Det kan ju också vara så att detta är endast ena sidan av historien, men det är inte känslan jag får.)
Se mer...
Se svar (1)
2022-03-10 14:26
Fängslande läsning!
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.