Att göra avdrag i aktiebolag och övriga bolagsformer så som enskild firma handlar om att hålla nere kostnader och minska skatterna vilket du har full rätt till i ditt företag. I den här artikelserien går vi igenom vanliga avdrag som du bör känna till. Vi går in lite djupare på varje avdrag för att på bästa sätt förklara vad som gäller.
De kostnader där avdragsreglerna skiljer sig mellan enskild firma och aktiebolag betonar vi särskilt.
Skrivs inget om att det finns skillnader, ska du utgå från att du kan dra av kostnaden på samma sätt i enskild näringsverksamhet som i aktiebolag.
14 avdrag i AB och Firma
I följande artiklar redogör vi för kostnader, om de är avdragsgilla och i så fall i vilken utsträckning:
1. Avdrag för advokat-, jurist- och rättegångskostnader
2. Kostnader för bolagsbildning samt kostnader för inköp av inventarier före uppstart
3. Kostnader för firmabil och förmånsbil är avdragsgillt
4. Avdrag för inköp av datorer och datorprogram
5. Facklitteratur är avdragsgillt
6. Friskvårdsbidrag - avdrag för gymkort, massage, m.m.
7. Avdrag för representation, luncher och krogbesök
8. Kurser och konferenser är avdragsgilla kostnader
9. Avdrag för arbetsrum/kontor hemma i egen bostad
10. Inköp av mobiltelefon och samtalskostnader är avdragsgilla
11. Avdrag för reparation och underhåll av byggnad/fastighet
12. Avdrag för skadestånd
13. Avdrag för skatterådgivning
14. Underskottsavdrag
Läs även: Guide för skatteplanering i enskild firma.
Läs även: Tips för skatteplanering i aktiebolag.
Exempel på avdrag i gråzonen
Även om huvudprincipen är att de kostnader som dras av i näringsverksamheten ska ha varit nödvändiga för att bringa inkomster till företaget, gäller att kostnaderna ska ha viss rimlig proportion och relevans mellan avdraget och själva verksamheten. Dock är det inte förbjudet att låta företaget göra dåliga affärer eller ha höga kostnader. Kostnaderna är ändå avdragsgilla så länge de inte kan förknippas med dina personliga levnadskostnader.
Det finns heller inget förbud mot att köpa dyra saker till näringsverksamheten. Det är alltså företagets eget beslut om man föredrar ett dyrare alternativ framför ett billigare.
Innan vi redovisar de avdrag vi har valt i denna artikelserie ska vi ge exempel på när man är helt ute och cyklar.
Exempel 1 på ej godkända avdrag: En man begärde en gång ett avdrag för en psykologikurs han gått. Som förklaring angav han att han var tvungen att gå kursen för att kunna stå ut med chefen. Skatteverket bedömning blev: Avdraget underkändes. Kurser kan visserligen dras av i den mån de har med arbetet att göra och under förutsättning att arbetsgivaren själv inte betalar den. Sambandet mellan kursens innehåll och arbetet avser (tyvärr) inte jobbiga chefer, utan tar sikte på arbetsuppgifterna.
Exempel 2 på ej godkända avdrag: En man begärde en gång avdrag för en fabriksny Porsche. Mannen var egen företagare och sålde polermedel till bilar. Han skrev att han knappt använde Porschen själv. Den användes mestadels till att demonstrera polermedlet på vid olika mässor. Skatteverket bedömning blev: Avdraget underkändes. Det ansågs inte sannolikt att bilen användes som ”poleryta”, utan för privat bruk.
Öppet yrkande i deklarationen vid osäkerhet
En vägledande princip är egentligen att använda sunt förnuft men kontrollera alltid i ett avdragslexikon vad du får dra av och under vilka förutsättningar. Tänk också på att vissa avdrag betraktas som förmåner och kan vara antingen skattefria eller skattepliktiga.
Om du inte är helt säker på att en kostnad är avdragsgill eller inte kan du alltid göra ett öppet yrkande i deklarationen. Det innebär att du lämnar en förklaring till avdraget på en särskild bilaga eller under övriga upplysningar i deklarationen. Fördelen med att göra ett öppet yrkande är att om avdraget nekas så slipper du skattetillägg på den skatt som du undanhållit staten genom ditt felaktiga avdrag.
Begreppet avdragsgill kostnad
Kapitel 16 i inkomstskattelagen anges de regler som finns för avdrag i en näringsverksamhet och begreppet omfattar alla företagsformer så långt verksamheten bedrivs ”yrkesmässigt och självständigt”. Enligt 13 kap 1 § inkomstskattelagen avses med näringsverksamhet sådan ”förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt”.
Ordet avdragsgill vållar en del huvudbry. För det första innebär avdragsgill att du kan ta upp något som en kostnad i ditt företag. Men det finns ej avdragsgilla kostnader som ändå tas upp i bokföringen. I de fall en kostnad inte är avdragsgill så ska den inte sänka resultatet som ska beskattas. De kostnader som du bokför i en enskild firma såsom ej avdragsgilla måste du således återföra till beskattning i deklarationen. Som nämnts är dock vissa avdragsgilla kostnader att beteckna som förmåner och en del av dem ska förmånsbeskattas, dvs. beläggas med arbetsgivaravgifter och kommunalskatt medan andra är skattefria.
Ej avdragsgilla kostnader
Det finns kostnader som inte är avdragsgilla trots att de hör till näringsverksamheten som till exempel:
- Böter och andra offentligrättsliga sanktionsavgifter
- Inkomstskatt m.m. (svenska allmänna skatter)
- Viten
- Skattetillägg
- Förseningsavgifter och kontrollavgifter enligt skatteförfarandelagen
- Kostnadsränta på skattekontot
- Medlemsavgifter
- Överrepresentation
