Har du någon gång funderat över dina tankar? Alltså inte vilka tankar du har, utan vilka tankar du fastnar i? Detta har David Allen gjort. Han berättar om sina fynd i Få det gjort - Svart bälte i vardagseffektivitet.

Om du vill bjuda in nya tankar så att du snabbare kan hitta smarta lösningar har David Allen tipsen för dig.

Vår hjärna tycker om klurigheter och problem. Problemlösningsförmågan är så stark att vi inte ens märker att den kickar in. Instinktivt avslutar hjärnan meningar och hittar svaret på gåtor. Vi behöver inte ens be den att leta efter svar – det gör den av sig själv.

Denna förmåga kan vi ta nytta av!

Så fort hjärnan hamnar inför ett problem så börjar den sysselsätta sig med att lösa det.

Är problemet lätt, och vi redan vet hur vi ska lösa det, kommer hjärnan inte behöva slösa energi på att lösa problemet – det är ju redan löst. Då påminner den istället. ”Skriv det där mailet”. ”Boka den där resan”. (Hur många gånger brukar du bli påmind om samma sak?)

Är problemet istället alldeles för komplext, så pass ingående att vi inte vet hur vi ska lösa det, blir det kortslutning. Då orkar vi inte tänka på någonting alls. (Vanligtvis blir det kortslutning flera gånger på grund av samma problem. Hjärnan vill ju lösa det. När det blivit lugnt lyfter den därför upp samma problem till ytan igen).

Allen rekommenderar följande:

Gör det som är lätt

David Allen föreslår att vi gör de lättaste uppgifterna så fort som möjligt (så hjärnan slipper påminna oss om sådant vi redan kan). Detta frigör kreativ energi till de lite klurigare uppgifterna (vilka vi faktiskt vill använda vår kreativa energi till).

Gör så långt du kan

För de alldeles för komplexa uppgifterna är tipset att göra dem i omgångar.

Gör så långt du kan, så tidigt i processen som möjligt, för att ”bli av med det du redan vet” så ”att den kreativa energin ska kunna gå till nästkommande uppgift.

Sedan vilar du.

Vila behöver inte betyda att du ligger i soffan och ger dig själv Reiki (även om det är trevligt att göra det). Vila innebär att du vilar från den specifika uppgiften – för att sysselsätta dig med något helt annat! Mental vila innebär allt ifrån att jobba med andra arbetsuppgifter, gå till gymmet, ta en promenad eller varför inte ta en lunch med en god vän eller kollega?

Det handlar inte om att få en paus i ett par minuter. Pausen behöver vara så pass lång att hjärnan naturligt börjar leta svar på den nyuppkomna problematiken. Ibland handlar pausen om dagar. Andra gånger kan det var veckor av paus innan den kreativa processen kickar in och du börjar leta efter svar igen.

(OBS! För att detta ska fungera behöver det finnas lite ”luft” i kalendern, med möjlighet att låta tankarna komma och gå. Den som alltid är mentalt fullbokad har varken tid eller ork att tänka kreativt. Om du inte har tid att tänka efter på daglig basis är detta din nuvarande flaskhals, fast detta säger inte David Allen, det säger jag i min informella roll som mental tränare. Du vill inte att alla årets ”problem” och ”flaskhalsar” ska presentera sig på semestern, du vill ha utrymme på arbetet att ta tag i dessa på en regelbunden basis.)

Testa av nya idéer så fort som möjligt

När du börjar få en uppfattning om nästa steg, testa av den nya idén vid första bästa tillfälle. Detta gör att du ”rensar hjärnan”. Sluta påminna dig om idén till lösning (det du redan kommit på) utan bestäm dig istället för att se om lösningen verkligen fungerar.

Om lösningen inte riktigt fungerar: ta vara på guldkornen (ta in dem i processen igen) och släpp taget om sanden (det som ändå inte fungerade).

Genom att testa, uppdatera, testa igen, uppdatera igen… kommer du närmare och närmare en lösning – även på komplexa problem. Med ett nyfiket, utforskande sinne – och utan stress - dessutom.

Undvik helst att skjuta på ”hela problemet” till du får panik. Adrenalin må vara en igångsättare, men hormonpåslaget är inte känt för att vara ett kreativt stimuli i vilket vi kommer på de bästa idéerna. Det är snarare tvärtom. Stress ger oss tunnelseende och begränsar vår kreativitet. Det som klarar av att tänka under adrenalinpåslag har ofta tränat upp förmågan, ungefär som en brandman tränar sig i att agera trots skrämmande förutsättningar.

Genom att ”beta av” delar så kommer ”plötsligt” hela problemet att få en lösning.

I praktiken handlar det om att man delar upp stora projekt till flera små (relativt lätta och överkomliga) projekt.

Dessutom råkar det vara spännande. Att ha frågor som man letar svar på är lite som att gå på skattjakt. Man vet aldrig när nästa ledtråd kommer, så det gäller att vara nyfiken och vaken. De bästa idéerna föredrar ju komma när vi som minst förväntar oss det.

Brukar du medvetet försätta din hjärna i problemlösningsläge?