Lunchens roll genom historien
Enligt måltidshistorikern Richard Tellström har lunchpausen historiskt varit ett nödvändigt avbrott för både människor och djur. "Jobblunchen delar in arbetstiden i två tydliga halvor, och den erbjuder vila för att vi ska orka arbeta," förklarar han. Ordet "lunchpaus" dök upp redan 1915, och lunchen har sedan dess utvecklats från enkla matsäckar i skinnpåsar till dagens matlådor och lunchrestauranger. Tellström noterar också att trenden går mot snabbare och mer lättillgängliga lunchalternativ: "Man kan säga att lunchmåltiden är utsatt för människans ständiga strävan att rationalisera, effektivisera och förenkla."
Lunchen, hälsan och produktiviteten
Legitimerad dietist Maria Sitell lyfter fram vikten av regelbundna måltider, särskilt lunch, för att upprätthålla energinivåer och prestation under arbetsdagen. "Att hoppa över en måltid leder i princip alltid till 'överätning' senare på dagen, inte sällan av mat som är både söt och fet," säger Sitell. Hon påminner om att en välbalanserad lunch enligt tallriksmodellen är nyckeln till en jämn blodsockerkurva och ökad koncentration.
En annan utmaning är att många äter för lite till lunch, vilket leder till trötthet och lägre prestationsförmåga. "Rekommendationen är att äta ungefär lika mycket till lunch som till middag," menar Sitell. Hon framhåller också att lunchen inte bara handlar om näring utan att den sociala dimensionen spelar en viktig roll: "I vissa länder har man lagt till i sina kostråd att man gärna ska äta tillsammans med människor man tycker om."
Lunchens betydelse för gemenskap och arbetsglädje
Beteendevetaren och inspiratören Christina Stielli betonar lunchens roll för arbetsplatsens sociala klimat: "Förutom det rent näringsmässiga så tillför jobblunchen väldigt många mjuka värden. Lunchen är viktig för att stärka vi-känslan, gemenskapen och samarbetet bland medarbetare." Hon föreslår att arbetsgivare borde främja gemensamma luncher, exempelvis genom initiativ som "lunch-and-learn," där medarbetare kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Stielli understryker att ledare har en viktig roll i att skapa en kultur där lunchpausen värderas: "Varje arbetsplats borde medvetet bygga en kultur som uppmuntrar till lunchrast så att man känner att det är okej att lämna sitt skrivbord."
Mer än mat
Lunchpausen handlar inte bara om att äta. På frågan "Vad brukar du göra under lunchpausen, förutom att äta? svarade 64% att de umgås med kollegorna, 32% kopplar av, 26% tar en promenad, 24% dra sig undan för att vara själv en stund, 18% utför ärenden och 7% tränar.
Intressanta siffrorna från Lunchrapporten
- 79 % av svenskarna äter oftast matlåda till lunch.
- 43 % betalar upp till 150 kr för jobblunchen i storstäder.
- 49 % föredrar husmanskost som lunch.
- 6 av 10 tar max en halvtimmes lunchpaus.
- 23 % skippar lunch minst en gång i veckan, främst på grund av stress.
- 82 % anser att de presterar bättre med en ordentlig lunchpaus.
- 64 % ser lunchen som en viktig social stund med kollegor.
Att ta en paus under lunchen, tillsammans med vänner och kollegor, spelar alltså en viktig roll för både individen och arbetsplatsen. Lunchen bidrar inte bara till bättre prestationer och ökat välmående, utan även till att stärka relationer och trivsel. Som Christina Stielli avslutar: "Lunchen gör alltså ett helt företag starkare."
Ladda ner hela rapporten här.
