På söndag den 31 oktober ställer svenskarna tillbaka klockorna en timme och det är hög tid att förbereda sig för årets mörkare tid. Under vinterhalvåret kan många uppleva en ökad trötthet och enligt Folkhälsomyndigheten påverkar årstidsskillnader i dagsljus kroppens möjlighet att reglera dygnsrytm, vilket ökar risken för mental ohälsa. Även pandemin har satt spår i arbetsmiljöfrågan när det kommer till just dagsljus då allt fler fortsätter arbeta från hemmakontoret. Hur tar man då vara på dagsljuset på bästa sätt? Hur påverkar vår tillgång till dagsljus egentligen den psykiska hälsan? Vi bad experterna Arne Lowden, Katharina Wulff och Per Mikael Åkesson på VELUX om svaren.

Varför dagsljus är viktigt

Att exponeras för dagsljus skickar starka signaler till hjärnan, signaler starkare än vad elektriskt ljus kan uppnå. Det har evolutionärt format oss människor och hur vi förhåller oss till vår omgivning. I dagens samhälle lever många med mycket stress och här spelar dagsljus en signifikant roll när det kommer till den psykiska hälsan. Ljus påverkar humörreglerande centrum i hjärnan, och under årets mörkare månader kan bristen på dagsljus leda till en minskning av serotonin. Tillgång till dagsljus hjälper till att reglera vår dygnsrytm, vilket leder till att vi vaknar enklare, sover bättre och får en bra återhämtning. Det gör oss mindre trötta och dagsljus kan även mildra depressiva besvär. Experterna är eniga - nu när vi närmar oss mörkare tider är det minst sagt viktigt att ta vara på dagsljuset.

– Dagsljus är en stor del i processer som reglerar vårt humör, men också hur sömnen fungerar. En inkörsport i psykisk ohälsa är bristande sömn och för att sömnen ska fungera så måste vi ha en stabil dygnsrytm. Idag är vi för beroende av elektriskt ljus vilket också kan störa vår dygnsrytm, menar Arne Lowden, sömn- och stressforskare på Stockholm universitet.

Enligt Katharina Wulff, forskare inom dagsljus på Umeå universitet, påverkar skiftet på våren och hösten, samt på sommaren och vintern oss i stor grad och menar att kroppsfunktionerna måste ta del av dessa dynamiska skiftningar för att anpassa sig till en mindre tillgång av dagsljus.

– Vi tar dagsljuset för givet, vår hjärna behöver dagsljus för att få våra interna systemförlopp ska vara mer i samklang med varandra. Vi behöver dagsljus för att vi ska fungera på ett dugligt sätt, säger Katharina Wulff.

Lästips: Hur ni förbättrar den psykiska hälsan på företaget

Morgon- och kvällsmänniskor har olika dagsljusbehov

Enligt tillfrågade experter är det viktigaste man kan göra att se till att utnyttja dagsljuset, och anpassa sitt dagsljusintag utefter sina egna preferenser. Även om morgonens dagsljus är starkare behöver det inte betyda att det är bäst för alla, utan det beror på ens individuella dygnsrytm. Under den här årstiden blir det snabbt mörkare på eftermiddagen och den omställningen i ljus/mörker förhållande kan påverka många i form av energibrist och nedstämdhet, poängterar Arne Lowden. Även om man inte har möjlighet att gå utanför dörren för att ta del av dagsljus, så kan närheten till fönster ha en stor påverkan. Effekten av dagsljuset går ner ju längre in i ett rum man befinner sig.

Arne Lowden och Per Mikael Åkesson ser också en utmaning med att den yngre generationen vistas allt mer inomhus. Per Mikael kallar det ”inomhusgenerationen” och menar att det ställer krav på att alla tänker om när det gäller vårt sätt att vistas inomhus. Vi har alla ett ansvar att göra allt vi kan för att våra hem ska vara säkra att bo och växa upp i, oavsett om vi är individer eller arkitekter, företag eller regeringar.

Tillgång till dagsljus –  en arbetsmiljöfråga

Allt fler har fortsatt att arbeta i hemmet och det är därför viktigt att utnyttja sina hemmaytor för att få tillgång till det viktiga dagsljuset. En undersökning som VELUX nyligen genomfört visar att 4 av 10 svenskar har bättre tillgång till dagsljus i hemmet än på sin vanliga arbetsplats. Per Mikael Åkesson menar att vikten av en god ljusmiljö på arbetsplatsen är stor och företag måste ansvar när det kommer till att möjliggöra dagsljus för sina medarbetare. Enligt Per Mikael Åkesson är det lätt att dagsljusfrågan faller mellan stolarna när fler arbetar hemifrån, främst eftersom det inte finns några riktlinjer kring arbetsgivarens roll att se till att hemmet är en optimal plats för arbete.

2019 presenterade Arne Lowden på Arbetsmiljöverket en kunskapssammanställning som belyser vikten av dagsljus i arbetsmiljön och hur det påverkar arbetstagare. Vidare menar Arne, Per Mikael och Katharina att det är viktigt att ställa krav på sin arbetsgivare för att förbättra inomhusmiljöer på arbetsplatsen med hjälp av dagsljus, och nu måste även hemarbetare se till att hemmakontoret möter rätt kriterier.

Se även: 4 sätt hur du stärker ditt immunförsvar

Dosen ljus har betydelse – tänk så här enligt experterna:

  • En daglig dos av dagsljus är det absolut viktigaste
  • Att vistas utomhus en solig dag ger ungefär tre gånger så starkt dagsljus som en molnig dag
  • Anpassa längden på det individuella dagsljusintaget utefter väder
  • En solig dag räcker det oftast med 30 minuter dagsljusexponering
  • Att sitta vid ett fönster i en till två timmar en solig dag kan ge samma effekt som 30 minuter utomhus
  • Organiskt dagsljus är oslagbart bäst i jämförelse med blåvitt elektriskt ljus
  • Anpassa dagsljusintag efter eget behov

Om experterna:

Arne Lowden, sömn- och stressforskare. Hans forskningsprofil är ”dygnsrytmer, ljusbeteende, sömn ”. Med sömn som specialitet är Arne för närvarande en av 30 certifierade sömnspecialister idag verksamma i Sverige. Han har studerat omställningsbesvär för skiftarbetare och flygande personal, gjort studier av självvalda arbetstider, genomfört experimentella studier av nutrition och sömn samt studerat hur vakenhet, lärande och prestation kan förbättras i skolan. Den senaste tiden har han ägnat åt studier som innefattar effekter på sömn och återhämtning utifrån ljuspåverkan i s.k. ljusrum, ljus i skolan, ljussättning i fönsterlösa rum, kör-beteende nattetid samt effekter av mobiltelefonanvändning på sömn. Han har deltagit i flera konferenser nationellt och internationellt samt tagit fram utbildningsmaterial till många utbildningar, och skrivit kunskapssammanfattningar om ljuspåverkan till Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket.

Katharina Wulff, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper och Universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi på Umeå universitet. Katharina Wulff sitter i kommittén för Daylight Academy, som främjar internationellt och tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare, arkitekter och yrkesverksamma med fokus på dagsljusforskning. Katharina är också en av initiativtagarna till ljusforskningsnätverket ”Light Collaboration Network for Research and Education”.

Per Mikael Åkesson, VD för VELUX i Norden.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.