Sammanfattning
Moderaterna vill sammanfattningsvis genomföra följande förslag gentemot företag:
Skatter:
1. En ny översyn över 3:12 reglerna
2. En översyn över beskattningen av nyckelpersoner, den s.k. optionsbeskattningen
3. Införande av en tydlig skattelättnad för de med låga arbetsinkomster – ett s.k. förstajobbet avdrag
Regelförenklingar:
1. S.k. ”mikroföretag” ska undantas kraven på en del av administrationen
2. Åtgärder för att minska skatteadministrationen
3. En undersökning av möjligheten att alla myndigheter sätter upp mål för handläggningstider bör göras
4. En översyn bör göras av resursanvändningen i myndigheter för att minska del del av resurserna som används till administration och öka den del som används till näringslivsfrämjande åtgärder
5. Ett uppdrag om regelförenkling bör ges till Finansinspektionen för att öka konkurrensen på bank- och finansmarknaderna vilket skulle kunna frigöra mer kapital till företagsfinansiering
6. Det bör övervägas att korta ner handläggningstiderna för tvistemål och effektivisera tvistlösningsmekanismerna genom en översyn av lagen om skiljeförfarande
7. ”En dörr in” - uppgifter ska bara behöva lämnas en gång som sedan delas mellan myndigheterna
Övriga företagsfrågor:
1. Utökning av rätten till tjänstledighet för att starta företag, från 6 månader till 1 år
2. Halvering av kravet på aktiekapital
3. Förutsättningar för att fler företag ska undantas från revisionsplikt bör prövas
4. Handläggningen för uppehålls- och arbetstillstånd bör förkortas
5. Kommuner skall alltid genomföra en tillsyn som har betalats av företaget (inte ovanligt att de avstår)
6. En översyn bör göras av den höjda beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.
7. Införandet av en offentlig – privat fond – i – fond om minst 400 miljoner kr
8. Möjligheten till kompletterande finansiering via statliga aktörer inom riskkapital bör ses över
9. Det bör tittas närmare på att ge fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter möjlighet till en andra chans
10. En översyn av stödsystemet för forskning och innovationer bör göras
De fullständiga svaren från Moderaterna finns nedan.
[sexypolling id="1"]Hela intervjun med Moderaterna
1. Ni skriver att det ska vara enkla och korta vägar till att starta företag. Vilka förslag skulle ni lägga fram för att uppfylla detta?
Tiden det tar att ansöka och därefter starta ett bolag är i dag ganska kort. Samtidigt finns det fortsatt trösklar kvar från att gå från idé till att starta företag. I Sverige behöver vi uppmuntra och underlätta för fler att ta steget att bli företagare, särskilt eftersom det är i företagen jobb skapas. Vi vill därför bland annat utöka rätten till tjänstledighet för att starta företag från dagens sex månader till minst ett år. Vi vill sänka trösklarna för människor att starta nya företag genom att halvera kravet på aktiekapital, från dagens 50 000 kronor till 25 000 kronor. I dag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. Förutsättningarna bör prövas för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt. Det behöver bli enklare för företag att växa och anställa, därför vill vi att så kallade ”mikroföretag” undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på att driva verksamheten framåt än på administration.
2. Ni skriver att det svenska skattesystemet behöver fortsätta utvecklas så att det skapar bra förutsättningar för företag att verka i Sverige, och särskilt främjar entreprenörskap och innovation. Vilka förslag på ändringar i skattesystemet skulle ni vara intresserade av att införa för att uppfylla detta uttalande?
Vi har föreslagit en översyn av de så kallade 3:12-reglerna och en översyn av beskattning av delägarskap för nyckelpersoner, den så kallade optionsbeskattningen, vilka är särskilt viktiga för nya växande företag i kunskapsintensiva bolag. Vidare vill vi ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.
3. Hur skulle ni mer konkret minska regelkrångel, vilka lagar och inom vilka specifika områden skulle ni vilja ha dessa regelförenklingar?
För många företag är rekrytering från andra länder en möjlighet och ibland en nödvändighet. Exempelvis skulle många svenska IT-företag ha stora problem att hitta kompetenta medarbetare om inte möjlighet att rekrytera från andra länder fanns. De regler Sverige har idag är liberala jämfört med flera andra jämförbara länder. Dock finns problem med allt för långa handläggningstider för uppehålls- och arbetstillstånd. Det är rimligt att ge ansvarig myndighet ett uppdrag att ansökningar i normalfallet bör behandlas inom 30 dagar.
Det är inte ovanligt att kommuner fakturerar företag för tillsynsavgifter men sedan inte genomför själva tillsynen. Avgiften kommer ofta som en årsavgift. Företagaren förväntar sig att myndigheten sedan utför tillsynen. En genomförd tillsyn kan vara en kvalitetsstämpel på verksamheten om utfallet är gott. Därför upplever många företag det som orimligt om tillsynen inte utförs. Går det inte att i dialog med kommunerna få till en ändring är vi beredda att gå vidare och titta på möjligheten för lagstiftning som inte tillåter att ta ut avgifter för tillsyn som inte utförs. Vidare vill vi undersöka möjligheten för alla myndigheter att sätta mål för de vanligaste förekommande handläggningstiderna och löpande redovisa sin måluppfyllnad på sin hemsida.
Vi vill även göra en översyn av den höjda beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten. Det bör även övervägas att göra en översyn av i första hand resursanvändningen inom statliga myndigheter och andra statliga organ som ska främja näringslivsutveckling, med målsättningen att minska andelen av resurserna som används till administration och öka andelen som används till verkliga, näringslivsfrämjande åtgärder.
4. Hur ska ni göra det enklare för företag att hitta finansiering?
Genom att inrätta en så kallad offentlig – privat fond – i – fond om minst 400 miljoner kronor. Samtidigt behöver möjligheten till kompletterande finansiering via statliga aktörer inom riskkapital ses över. Vidare vill vi ge Finansinspektionen ett uppdrag om regelförenkling för att öka konkurrensen på bank- och finansmarknaderna vilket skulle kunna frigöra mer kapital till företagsfinansiering.
Andra åtgärder som vore värda att titta närmare på för att underlätta och förbättra svenskt företagsklimat inkluderar att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter kan få möjlighet till en andra chans. Här skulle en översyn av Lagen om företagsrekonstruktion vara en sådan åtgärd. Vi vill även att man bör överväga att korta handläggningstiderna för tvistemål och effektivisera tvistlösningsmekanismerna genom en översyn av lagen om skiljeförfarande.
5. Avser ni att införa skattelättnader för vissa ålderskategorier? I så fall hur mycket skattelättnad?
I Sverige ser vi nu ett nytt utanförskap växa fram. Det breda utanförskap Sverige hade under det tidiga 2000-talet har ersatts av ett smalare och djupare utanförskap. Det handlar om människor som aldrig får sitt första jobb, unga med bristande utbildning som inte får en chans på arbetsmarknaden och om nyanlända med låg utbildning. Hindren för att ta sig in till arbetsmarknaden för dessa grupper är höga och arbetslösheten är därför tre gånger så hög bland dem utan gymnasiekompetens jämfört med andra. För att bryta det nya utanförskapet behöver det löna sig bättre att ta det första jobbet, eller att gå från deltid till heltid. Därför vill vi att ett förstajobbet-avdrag införs, som innebär en tydlig skattelättnad till dem med låga arbetsinkomster. Reformen skapar också motsvarande 10 000 fler jobb.
6. Hur ser er syn ut på sjuklöneregler?
Vi välkomnar alla diskussioner kring hur vi kan förbättra möjligheterna för mindre företag att anställa fler. Från och med den 1 januari 2015 gäller nya nivåer för arbetsgivares höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för årliga sjuklönekostnader som överstiger en viss nivå. Även diskussioner kring socialförsäkringssystemens framtida utveckling är viktiga och relevanta. Men utgångspunkten för sådana förslag måste alltid vara ansvarstagande och stabilitet, uthållighet, förutsägbarhet och långsiktighet samt tydliga drivkrafter att komma tillbaka i arbete.
7. Hur och vad skulle ni förbättra för att forskningsresultat och innovationer lättare ska nå ut på marknaden?
Innovationer uppstår genom människors drivkraft att bryta mönster och söka nya lösningar på beprövade och oprövade metoder. Genom tillåtande miljöer och att visa acceptans för att bryta ny mark, kan organisationer och myndigheter få människors idéer att lyfta. För att Sverige ska kunna upprätthålla internationell konkurrenskraft, måste vi erbjuda konkurrenskraftiga skattenivåer, enkla regler och goda företagsvillkor som uppmuntrar till jobb och företagsamhet.
Därför vill vi genomföra en översyn av stödsystemet som också omfattar entreprenörskap utanför den akademiska sektorn. Detta genom att arbeta vidare med Innovationsstrategin som bör ta sikte på att finna lösningar på samhällsutmaningar och de möjligheter som dessa kan ge. Utan att peka ut specifika sektorer eller branscher. Vidare menar vi att goda möjligheter till utbildning såväl som arbetskraftsinvandring är viktigt för att behålla spetskompetens på kunskapsintensiva och konkurrensutsatta marknader. Därför vill vi att Sverige ska ha goda villkor för arbetskraftsinvandring för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft och att ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd bör behandlas inom 30 dagar.
8. Hur skulle ni kunna skapa förutsättningar för att företagen enklare skulle kunna erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap? Vad menar ni med incitamentsprogram? Varför skulle ökade möjligheter till delägarskap i företag underlätta småföretags rekrytering av kompetent arbetskraft?
Vi vill se en översyn av beskattning av delägarskap för nyckelpersoner, den så kallade optionsbeskattningen, något som är särskilt viktigt för nya växande företag i kunskapsintensiva bolag. Många nystartade innovativa bolag saknar likviditet och kan inte erbjuda konkurrenskraftiga löner i startskedet. Att man i stället för att konkurrera med lön kan erbjuda möjligheten att få optioner eller delägarskap i företaget kan ändå skapa incitament för välutbildad kompetens att arbeta med företaget.
9. Vad menar ni med garantin att man bara skulle behöva lämna uppgifter en gång till myndigheterna? Vad avser detta, vilka områden? Vi förstår inte sammanhanget.
Myndigheter spelar en viktig roll i det dagliga arbetet för en entreprenör. Därför blir ett viktig led i att effektivisera och underlätta för företagare att de statliga myndigheterna ständigt arbetar för att bli effektivare och mer användarvänliga. Varje år lämnar svenska företag in 90 miljoner blanketter, dessutom till olika myndigheter. Det blir en stor börda för många företagare som egentligen vill ägna sig åt sin verksamhet. Alliansregeringen lanserade därför idén om ”En dörr in” som gör det möjligt för företag att på en enda plats hantera uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. Ett exempel på detta är att man enbart lämnar in uppgifterna en gång som sedan delas mellan myndigheter så man slipper lämna in samma uppgifter flera gånger till olika myndigheter. Vi menar att det är viktigt att arbetet med En dörr in kommer på plats så snart som möjligt för att frigöra värdefull tid för entreprenörer.
10. Fond-i-fond lösningar. Varför skulle tillgång till kapital underlättas för mindre och växande företag bara därför att statligt riskkapital samverkar med privata fonder?
I dag finns runt 10 miljarder kronor i offentligt riskkapital, men bara 27 procent av detta investeras i start-up-fasen och endast 0,2 procent i den tidiga såddfasen. Det är i såddfasen, innan företaget har dokumenterad efterfrågan på sina produkter, som de största informationsasymmetrierna existerar. Detta finansieringsgap motiverar också kompletterande finansiering, det vill säga riskkapital. I Sverige är antalet affärsänglar som investerar och engagerar sig i små och nystartade företag relativt begränsat. En vanlig förklaring till detta är skattesystemets utformning, som under lång tid har motverkat privat förmögenhetsuppbyggnad genom företagande. Statliga riskkapitalsatsningar kan därför under vissa förutsättningar vara motiverade som komplement till privat riskkapital. Riktlinjen bör dock vara att statliga insatser inte ska undantränga privata aktörer utan snarare stimulera fram dem. Genom att staten går in men samtidigt kräver att satsningen matchas av privat kapital så får man fram mer riskkapital som kan komma fler växande företag till del.
11. Övriga förslag som ni vill genomföra som direkt påverkar alla företag?
Utöver alla förslag som presenterats i texten ovan kan en kort men ändå utförlig genomgång återfinnas i de kommittémotioner som Moderaterna lade fram i riksdagen hösten 2015.
