Han är inte ensam om att lyfta de byråkratiska problemen inom EU.
”Företagen upplever stora utmaningar att hantera alla nya EU-regelkrav, inte minst på klimat- och hållbarhetsområdet,” säger Christina Fors, sakkunnig vid Näringslivets Regelnämnd (NNR), till TN. Hon framhåller att mindre företag är särskilt utsatta då de saknar resurser att hantera den administrativa bördan.
Nya regelverk skapar osäkerhet
Regler som ETS, CSRD, CSDDD och CBAM är exempel på nya initiativ kopplade till "klimatomställningen" som innebär ökad rapporteringsskyldighet och krav på hållbarhetsåtgärder. Fors betonar att anpassningen kan bli särskilt kännbart för mindre företag, där tid och resurser måste flyttas från kärnverksamheten.
Enligt Marios Iacovides, lektor vid Uppsala universitet, är dock reglerna nödvändiga för att framtidssäkra EU:s företag och stärka konkurrenskraften långsiktigt. ”De standarder som EU antar internt nu blir även internationella standarder längre fram i tiden,” säger han.
Att mer byråkrati skulle stärka företag är dock osannolikt.
Många menar också att det är orimligt att företag inom Sverige och EU ska ha striktare regler än till exempel Kina och USA. Efter att Trump tillträtt som president har dessutom USA snarare gått i motsatt riktning då de lämnat Parisavtalet och planerar att utvinna mer fossil energi.
Samtidigt satsar Sverige tiotals miljarder på att fånga in koldioxid ur luften, vilket professor Jan Blomgren har beskrivit som helt lönlöst.
Avsaknad av konsekvensanalyser
Flera aktörer, inklusive politiker på EU-nivå, har kritiserat att många regelverk införts utan tillräckliga konsekvensbedömningar. Fors menar att detta påverkar företagens möjligheter att anpassa sig: ”Det finns förslag som har passerat utan att man gjort en konsekvensbedömning,” säger hon till TN.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att minska regelbördan och förbättra lagstiftningsprocessen, men för företag som redan nu kämpar med byråkratin lär det dröja innan lättnader märks.
