När det gäller just bestraffning finns det relativt mycket kunskap som motsäger logiken att undvikande av bestraffning kan vara en framkomlig väg i livet. Den som blir bestraffad upplever - vare sig de gjort rätt eller fel - en stor orättvisa. Visst kan de flesta tillstå att de gjort fel men upplever nästan alltid bestraffningen som orättvis och för hård. Just orättvisa är något som är mycket känsligt för oss i olika sammanhang vilket då triggar igång oss. Om vi upplever att vi har blivit orättvist behandlade så är det bara så. Du kanske har hört någon i din omgivning uppleva att de blivit kränkta eller att någon känner sig kränkt. Det är också ett uttryck för detta!

Belöning eller bestraffning kan dessutom minska motivationen och det finns en svensk studie om blodgivare som påvisar just detta. När blodgivare utlovas en liten belöning (50 kronor) så minskar deras vilja att ge blod. Skälet till detta kan bero på att det finns en inre vilja, en inre motivation och att det inte är pengen (belöningen) som styr. Belöningen kan då istället verka direkt motverkande.

Detta betyder att vi inte alltid gör saker för belöning. I Italien visade en liknande undersökning att en annan typ av belöning än ekonomisk ökade blodgivningen. De fick lämna blod på betald arbetstid. Således är formen av belöning helt avgörande för resultatet. Samma gäller för bestraffning.

Ett forskningsteam i Israel ville se om bestraffning gav effekt eller inte. Så de införde böter på förskolan när man hämtade sitt barn för sent för att lära föräldrarna att de skulle passa tider bättre. Först genomfördes en observation under fyra veckor som visade att det blev i genomsnitt åtta sena hämtningar per förskola per vecka. Därefter infördes böter för sen hämtning. Då mer än fördubblades antalet sena hämtningar till i genomsnitt 20 per vecka! Bestraffningen gav effekt – motsatt effekt. Nu fanns det en ekonomisk kostnad, utöver den moraliska och sociala kostnad som alltid finns. Det blev helt enkelt okej att hämta sent eftersom man betalade för sig. När förskolorna sedan tog bort böterna minskade inte de sena hämtningarna, utan låg kvar på den högre nivån.

Det är just det sistnämnda som är så farligt om du i ditt ledarskap gör en felbedömning, inser detta och ändrar dig. Tyvärr fortsätter problemen ofta i alla fall. Det är detta som är så viktigt att förstå. Trots att du inser ditt misstag så är skadan redan skedd och en återgång till det gamla och faktiskt bättre beteendet är svårt eller omöjligt.

Ett liknande fenomen är vanligt i skolan. Elever som blir utkastade ur klassrummet tycker det är värt detta eftersom de slipper sitta kvar på den tråkiga lektionen. De kanske till och med medvetet är stökiga för att uppnå denna bestraffning som i deras värld är en form av belöning.

Precis samma sak uppkommer ofta vid sen ankomst eller annan form av misskötsel. En bestraffning tilldelas personen i form av samtal, löneavdrag eller annan i ditt tycke lämplig åtgärd. Om du testat detta märker du att de sena ankomsterna eller andra former av misskötsamhet inte avtar, visst kanske något i det korta perspektivet men på lite längre sikt ökar alltid problemen, kanske till och men värre än innan. Detta motsvarar precis exemplet med förskolorna i Israel. Nu finns det ett pris för att komma för sent vilket personen tycker är värt. ”Några kronor hit eller dit spelar ingen roll. Det mesta går ändå till skatt”, säger dessa personer när jag frågar dem om detta i individuella samtal. Dessutom så tycker de att det är ”lite kul att jävlas med chefen och kollegorna”. De tycker att uppmärksamheten de får är värt det lilla pris de får betala i form av löneavdrag eller utebliven lönehöjning. Det är därför du ofta upplever att ditt samtal med kollegan om att skärpa sig inte får önskad effekt.

Thomas kom nyligen ut med boken Lätt att leda som är uppföljaren till boken Bli en bättre ledare och chef, som blev nominerad till Årets HR-bok 2013 och har lästs av nästan 10 000 ledare.