För de allra flesta betyder ordet avtal ett dokument med krångliga formuleringar och finstilta villkor. Något byråkratiskt som man gärna undviker just eftersom det är så krångligt. Tillhör du en av dem som ser avtal på det här sättet?

Då har du nog inte tänkt på att den som befinner sig på en arbetsplats gör det på grund av ett anställnings- eller uppdragsavtal. Den som tar bussen hem ingår ett transportavtal med bussbolaget. Den som stannar till i mataffären för att köpa middag ingår även där ett nytt avtal. Den som har ett boende att komma hem till har det på grund av ett hyres- eller ett köpeavtal. Den som kan laga middag tack vare tillgången till vatten, el och sophämtning – kan det tack vare avtal som tecknats med olika tjänsteleverantörer. Många av dessa avtal är enkla och standardiserade processer men grundprincipen är densamma för alla typer av avtal.

Vad är då ett avtal?

Ett avtal är en överenskommelse som medför ömsesidiga förpliktelser och rättigheter för parterna. Ett köpeavtal medför en förpliktelse för köparen att betala köpesumman och rättigheten att överta det som köps. För säljaren å andra sidan medför köpeavtal förpliktelsen att överlämna det som sålts och rättigheten att få betalt.

Avtal kan ingås lite hur som helst! 

Formfrihet är huvudregel inom svensk avtalsrätt och mig veterligen finns det endast två avtalstyper där det föreligger legala formkrav, nämligen fastighetsaffärer och testamenten. Legala formkrav är tvingande vilket betyder att avtalsparterna inte kan välja att frångå dessa. Legala formkrav måste alltid följas för att avtalet ska vara giltigt. Utöver de legala formkraven finns det så kallade avtalade formkrav. Då är det parterna som har kommit överens om att avtal ska ingås på ett visst sätt, exempelvis skriftligen och signeras av båda parter. En sådan bestämmelse gäller då för det aktuella avtalet.

Även om muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga avtal så finns det goda skäl att på ett tydligt sätt dokumentera det man har kommit överens om. De flesta av oss har inte ett fotografiskt minne och kan därför behöva spara avtalet för att kunna titta tillbaka på vad man har kommit överens om. Skulle en tvist uppstå är det en klar fördel att ha avtalsdokumenten som bevismaterial.

Det finns därmed anledning att skilja på frågan om avtalets giltighet och andra mer praktiska aspekter.

Johanna svarar: Hur skriver jag ett bra avtal?

Får man avtala om vad som helst?

Avtalsfriheten är en av de grundläggande principerna i svensk avtalsrätt. Det betyder dels att ingen är skyldig att ingå avtal och dels att man är fri att teckna avtal med vem man vill och på vilka villkor som helst.

Men vad vore en huvudregel utan undantag?

Kontraheringsplikt och kontraheringsförbud

I vissa situationer måste en part avtala, då föreligger det man kallar kontraheringsplikt. Bankernas skyldighet att ta emot inlåning från allmänheten är ett sådant exempel. I andra situationer så får en part inte lov att avtala, då råder det man kallar kontraheringsförbud. Det gäller främst när det finns ett allmänt intresse av att parter inte sluter vissa avtal. Det kan exempelvis aktualiseras av konkurrenslagstiftning eller gälla förbud mot export av krigsmaterial till vissa länder.

Pacta sunt servanda = avtal ska hållas 

Avtalsbundenhet är ytterligare en av de grundläggande principerna inom avtalsrätten. Principen grundar sig på att eftersom parterna fritt får teckna avtal och komma överens om innehållet i avtalet ska parterna även hålla sig till avtalet. Om någon bryter mot avtalet så har motparten rätt till vissa påföljder.

Att avtal ska hållas anser jag är en självklarhet men något som inte alltid är en självklarhet är när avtalsbundenheten uppkommer. Frågan om ett avtal kommit till stånd eller inte orsakar inte sällan tvister.

Generellt brukar man säga att det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att ett avtal ska föreligga:

1) Parternas vilja att binda sig;

2) Viljeförklaringen, dvs. det sätt på vilket viljan kommuniceras till omvärlden, kan vara skriftligt eller muntligt; och 

3) Motpartens tillit, dvs. hur motparten uppfattar viljeförklaringen. 

Det här kan tyckas lite flummigt men är inte så konstigt som det låter. För att hålla det man kommit överens om så måste man veta vad det är man har kommit överens om. Det här är ännu en anledning att formulera sina avtal skriftligen. På så vis undviker man både missförstånd och minnesförluster längre fram.

I denna artikelserie kommer du att lära dig mer om olika typer av avtal, vad som skiljer dem åt och vad som är viktigt att tänka på.

Läs vidare: Fallgropar att undvika när du skriver hyresavtal

Se även: Så tänker juristen om lagar, stämningsansökan och den juridiska metoden


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.