Är du en småföretagare i behov av finansiering? Då är du inte ensam. Fler än hälften av alla småföretagare i Sverige uppger att det är ganska svårt eller mycket svårt att få extern finansiering. Färre småföretag ansöker om lån och krediter samtidigt som andelen som beviljats lån har minskat. Om man bortser från företagsspecifika faktorer beror detta ofta på närheten till finansiärer såsom banker, kreditgivare och investerare. Så hur finansierar sig småföretagare? Egna vinster, personliga lån, lägre lön till ägare och lån av leverantörer är exempel på sätt att komma runt finansieringsproblematiken. Det kanske är dags att se sig om för efter alternativa finansieringsmöjligheter såsom crowdlending?

Crowdfunding och Crowdlending

Många har hört talas om fenomenet crowdfunding som innebär att en grupp individer ("the crowd") med mindre summor hjälper till att finansiera företag. "The crowd" och företag i behov av kapital knyts samman genom en digital marknadsplats. Begreppet crowdfunding omfattar en rad olika finansieringsmetoder. En typ är så kallad donation-based crowdfunding, vilket innebär att personer donerar till ett projekt i utbyte mot en immateriell belöning såsom ett tack. Den andra typen är reward-based crowdfunding, i detta fall ges donationer i utbyte mot en symbolisk belöning, det kan exempelvis vara en specialupplaga av en produkt. Den tredje typen av crowdfunding är en investeringsform - så kallad equity-based crowdfunding, vilket innebär att privatpersoner köper aktieandelar i ett företag genom en digital plattform. En annan investeringsform är crowdlending- vilket innebär att investerare (ofta privata sparare) lånar ut pengar i utbyte mot ränta genom en digital plattform. Detta innebär att investerare stödjer företag och därmed bidrar till tillväxt och jobbskapande, samtidigt som de sparar till en bättre avkastning.

Låt oss jämföra de två investeringsformerna crowdfunding och crowdlending.

Väsentliga skillnader

Som investerare innebär det olika typer av avkastning. Vid crowdfunding rör det sig om en potentiell framtida aktieutdelning eller försäljning av aktieinnehav men det finns ingen fast tidshorisont. När det kommer till crowdlending får investerare avkastning på kapitalet i form av regelbundna räntebetalningar. Vid crowdfunding finns det inget tak för hur mycket avkastning som kan genereras men man riskerar också att förlora hela det investerade beloppet, det saknas säkerhet och legala rättigheter att återfå investeringen. Vid crowdlending är det vanligt med säkerhet i tillgångar, aktier och personlig borgen. Som investerare har man legala rättigheter att återfå investeringen plus ränta.

12 sajter för crowdfunding som du bör känna till

Vid crowdfunding investerar man i ett företag i utbyte mot ägarandel, vilket innebär en avgörande skillnad från låntagarens perspektiv; att sprida ägandeskapet på, uppemot kanske ett hundratal olika investerare, kan göra företagsförfarandet komplicerat. När det kommer till crowdlending behåller man ägandeskapet intakt men man får tillskott av kapital genom lån. Lånet kan bestå av många mindre lån från olika personer men denna komplexitet överförs inte till företaget.

Inget hokuspokus

Marknaden växer för närvarande med 10 procent per månad och väntas växa än mer. Företagarna har gått ut med budskapet att småföretagare bör se sig om för alternativa finansieringsalternativ såsom just crowdfunding och crowdlending. I England har crowdlending mottagits väl och har nästintill kommit att bli ”mainstream”. Staten samarbetar med en av pionjärerna på området- Funding Circle som förmedlar företagslån genom crowdlending. Samarbetet innebär att staten täcker upp de sista 10 procenten på de lån som finansierats genom plattformen.

Summa summarum: förenklat kan man säga att crowdlending är förmedling av företagslån utan den vanliga mellanhanden banken. Föregångaren crowdfunding har länge fått stå i rampljuset men nu är det dags för crowdlending - ett växande fenomen som är här för att stanna.