Jag kommer här beskriva ett fall som genomgått många turer med kronofogdemyndigheten i fråga under perioden 2020 till 2024 om dels uppståendet av betalningsförelägganden och senare avslag på ansökan om skuldsanering för en idag 78-årig man som jag refererar till nedan som NN.

Detta beroende på att juristerna fattar nekande beslut utan att det finns något som helst stöd i lagrum. I klartext det finns inte någon lagparagraf som styrker deras nekande utan dessa fattas således helt och hållet på godtyckliga grunder.

Ett överklagande till kronofogdemyndigheten leder per omgående till tingsrätten där beslutet blir detsamma och ett överklagande till Högsta Domstolen leder till avvisanden varför det endast finns en enda juridisk möjlighet och det är ett överklagande till Europadomstolen vilket kräver en mycket specialiserad advokat och med det en stor säck med pengar. Däremot inte utan ett föregående överklagande till Högsta Domstolen som även det bemöts endast med avslag om överklagan av prövningstillståndet i HD. Vi måste nämligen först driva målet till högsta möjliga instans i Sverige innan ärendet ens får prövas i EU-domstolen.

Alla som blivit drabbade som här beskrivits instämmer säkerligen i att detta bör spridas i alla tänkbara medier då det svenska rättsväsendet generellt sett blivit en katastrof för oss medborgare och i det här fallet specifikt för idogt arbetande småföretagare.

Följande frågor rörande Kronofogdemyndighetens dagliga handläggning och administrativa arbete har skickats för besvarande till myndigheten;

Q: Vad krävs för underlag för att ansöka om betalningsföreläggande mot någon annan om den som lämnar in ansökan säger sig företräda någon annan borgenär?

S: Svaret på frågan bemöts inte i detalj då det redan sägs ha vunnit laga kraft men vad som framkommit i ärendet för handläggningen är att sökande motpart inte bifogat en fullmakt för att verka som Borgenärsombud och denne inte heller har skickat in ett domslut på en laga kraft-vunnen dom från domstolen i samband med sin ansökan om betalningsföreläggande mot NN.

Q: Om en skuld anses ha uppkommit mot ett företag (juridisk person), genom företagets verksamhet, vad får Kronofogden göra mot en enskild fysisk person i fråga om utmätning?

Q: Om en utmätt tillgång bevisligen tillhör en annan fysisk person (tredjeman) utan insyn, företrädesrätt eller fullmakt för företaget (juridisk person) som skulden uppkommit för, vad gäller då i fråga om utmätning mot annan?

S: Tydligen, vilket ske i detta fallet, får Kronofogdemyndigheten belasta en make/makas privata egendom även om maken/makan saknar kontroll, insyn eller ansvar för sin partners företag i någon form. Detta utsätter partners till enskilda näringsidkare med enskilda firmor för vittgående risker oavsett om de har äktenskapsförord eller liknande skyddande dokument upprättade mellan dem. Kronofogdemyndigheten och Skatteverket samt i stor utsträckning Sociala myndigheter får nämligen bortse ifrån äktenskapsförord även om de är inregistrerade med Skattemyndigheten vilket i sak leder till att dessa handlingar saknar realvärde för parterna så länge båda parter är i livet.

Svaren på de tre första frågorna måste härledas ur samtal med kronofogdemyndigheten då de inte bemödats sig förklara uppgifterna och gällande lagrum i detalj varför det blir oerhört svårt att läsa sig till något på deras hemsida vilken de hänvisar till mer som regel än undantag.

Vad som är klart är dock att om man driver enskild firma står man själv som fysisk person ansvarig för den juridiska firmans åtaganden. Denna personliga koppling leder då till att myndigheterna även låter den personliga kopplingen påfalla anhöriga till den som driver en enskild firma.

Q: Vid skuldsaneringsansökan skiljer man på skuldsanering för företagare och skuldsanering för privatpersoner.

Om ett företag (enskild firma) ansöker om skuldsanering sägs det att skulderna måste utgöras av 80% företagsmässiga skulder. Detta gör att om den som ansöker om skuldsanering är en privatperson kan det antas att företagsmässig uppkommen skuld inte får överstiga 20% av den totala skuldsättningen.

Finns det någon handling eller dokument, vägledning eller regelverk som specificerar hur stor andel av total skuldsättning för en privatperson som får utgöras av företagsmässigt uppstånden skuldandel?

S: Myndigheten avvisade tre gånger att avge ett tydligt svar på frågan för a slutligen uppge att det faktiskt skall ske en bedömning internt i varje enskilt fall. Denna bedömning både saknar laga grunder och utföres helt godtyckligt av enskilda jurister på myndigheten.

Vad hände på vägen?

För att beskriva det hela i mänskliga termer måste vi förstå vad som hänt hela vägen genom ärendet.

Först har alltså ett domslut lett till att en jurist skickar in en ansökan om betalningsföreläggande rörande en påstådd fordran, att betalas till en advokatbyrå, utan vare sig fullmakt eller domslut om att fordran finns.

Senare har kronofogdemyndigheten utfärdat betalningsföreläggandet mot NN vilket leder till att andra fordringsägare börjar skicka in sina fordringar mot NN till kronofogden eller skickar kravbrev till NN direkt.

Vid överklaganden mot handläggningen och under resans gång tar andra domstolar upp ärendet till prövning av handläggningen och slår fast att fordran mot NN är privat och han skall personligen belastas med skulden.

När NN senare skickar en ansökan om skuldsanering tillämpar kronofogdemyndigheten en egenhändigt påhittad (godtycklig) handläggning och påstår att fordran är affärsmässig för att avslå ansökan om privat skuldsanering.

Frågor som kvarstår efter dessa fyra års administrativa mardröm är;

• Har vi verkligen ett rättssäkert samhälle ifråga om hantering och handläggning på Kronofogdemyndigheten?
• Finns det en rättssäkerhet i Sverige för enskilda näringsidkare?

/Mikael Jörgenstam