Är lantbruken som företagargrupp bortglömda? Ett lantbruk är som vilket företag som helst, ibland litet, ibland stort – och med en produktion som man måste ha en rimlig ersättning för. Det vill säga - om verksamheten ska kunna fortsätta – och vilken företagare vill inte ha betalt för sina produkter?
Lars Erik säger:
-Kostnaderna för produktion är höga och marginalerna är små. Vi har också haft en politik som lett till en kraftig strukturomvandling. Vi har inte värdesatt inhemsk produktion utan förlitat oss på att andra länder producerar mat till oss. Självförsörjningsgraden är bara cirka femtio procent, vilket innebär att bara hälften av befolkningen skulle få mat om import inte kan möjliggöras.
Regeringens krispaket räcker inte
Nedläggningarna och sammanslagningar av lantbruk har skett under många år och just nu pressas lönsamheten i dessa företag av mycket snabbt ökade kostnader för diesel, handelsgödsel, el och foder. Kostnader som är svåra att få ut på marknaden här och nu. De flesta lantbrukare anser inte att Regeringens krispaket räcker – utan att det behövs mer löpande och långsiktiga åtgärder.
-Det tuffa kostnadsläget för svenska lantbruk jämfört med våra konkurrentländer i Europa är besvärande, säger Lars-Erik, vi ser att det kommer ökade regelverk som gör det dyrare för bondens produktion. I Sverige har vi tagit livsmedelsproduktionen för given. Men vi som land måste förstå att matproduktionen måste prioriteras.
Vad händer annars?
-Vi har inte mat till hela befolkningen om gränsen stängs.
Lars-Erik fortsätter:
-Det har blivit lite bättre sedan riksdagen tog beslutet om en livsmedelsstrategi 2017 men främjandearbetet behöver stärkas från statens sida.
Bönderna är oroliga för sina företag
Stöttar staten LRF i arbetet med att hjälpa denna företagargrupp?
-Inte tillräckligt, svarar Lars-Erik, många är oroliga för sina företag i dagsläget och jag ser en fara för svensk beredskap om vi inte kan försörja oss, särskilt i kristider.
Hur ser du på framtidens jordbruk?
-Med rätt förutsättningar är jord- och skogsbruket en fantastiskt bransch, vi kommer att behöva duktiga bönder om vi ska klara omställningen till ett hållbart samhälle, säger Lars-Erik, Sverige har ett av världens mest klimatsmarta lantbruk. Problemet är att företagande bönder behöver få en större andel av det som konsumenterna betalar för maten. Just nu är en stor del av risken i produktionen hos den företagande bonden samtidigt som andelen av matkronan är mindre än i de andra leden i livsmedelskedjan som exempelvis förädling och handel. Lantbruken som producerar maten får bara 20% av det konsumenten betalar i butik.
Snabba åtgärder för att rädda företagen
Vilka panikåtgärder behöver hända nu för att rädda denna företagargrupp?
Lars-Erik svarar följande:
- Nollskatt på diesel (full återbetalning av dieselskatten).
- Halvera reduktionsplikten för diesel (eftersom vi ser att den är kostnadsdrivande).
- Utöka Regeringens krispaket och rikta det till fler animalieslag.
- Lätta upp EU-regler som begränsar odlingen.
- Den företagande bonden måste få bättre betalt för sina varor.
Uppdatering 220425: Ytterligare två miljarder i nytt paket till lantbruk och fiske - DN.SE
Efter fortsatt debatt om Ukrainakrigets effekter presenterade finansminister Mikael Damberg och centerns Martin Ådahl den 25 april ett utökat stödpaket till jordbruket. Det omfattar 2,1 miljarder kr med en tyngdpunkt på stöd till djurbönder inklusive en särskild satsning på norra Sverige. Paketet innehåller även en skattebefrielse på diesel för perioden 1/1-30/6 2022 som kompletterar skattebefrielsen i det första paketet som omfattade 1/7 2022-30/6 2023. Totalt sett omfattar paketen 3,2 miljarder kr.
Lars-Erik Lundkvist på LRF tycker att beskedet om det nya stödpaketet är bra - det är svårt att snabbt öka marknadspriserna i paritet med de ökade kostnaderna. Nu är det viktigt att stödet når lantbrukarna skyndsamt.
