Under de senaste åren har löneökningarna inte varit tillräckliga för att motverka de höga prisökningarna orsakade av inflationen. 2022 och 2023 förlorade löntagarna reallön, eftersom löneökningarna inte kunde täcka inflationen. Det ledde till att löntagarna kom tillbaka till nivåer från 2015.

Men nu verkar trenden vända. Emma Paulsson, ekonom på Swedbank, förklarar för SVT nyheter att ”historiskt brukar ju märket hamna på ungefär 80 procent av fackens krav”, vilket innebär att den slutliga överenskommelsen troligtvis landar på 3,3 procent i löneökning, på väg mot 3,6 procent med löneglidning. Paulsson tillägger:

- Vi landar på en total löneökningstakt (inklusive löneglidning) på 3,6 procent för både 2025 och 2026.

De stora löneförhandlingarna för över tre miljoner löntagare har redan börjat, där facken krävt 4,2 procent i löneökning. Trots att det är ovanligt att facken får igenom hela sitt krav, bedöms förhandlingarna sluta på ett genomsnittligt påslag på 3,3 procent.

Inflationen bedöms vara låg, och enligt Riksbankens KPIF-mått (som inte räknar med ränteförändringar) kommer inflationen sannolikt att landa på cirka 2 procent. Detta innebär att de förväntade reallöneökningarna under 2025 blir cirka 1,6 procent. Om den mer konservativa KPI-inflationen (under 1 procent) slår in, kan reallönerna öka med nästan 3 procent.

"Klara förutsättningar"

Trots de förlorade inflationsåren ser Emma Paulsson inga stora tecken på att avtalsrörelsen kommer att bli stökig.

- På förhand ser det inte ut som att kraven på löneökningar skulle innebära någon jättefara för att det ska braka samman. Det är ganska klara förutsättningar, säger hon till SVT.

Sammanfattningsvis innebär 2025 ett positivt löneår för många, med reallöneökningar och en stabil förväntad avtalsrörelse. Men enligt Paulsson kommer vi först 2026 att vara tillbaka på samma nivå som innan de senaste årens höga prisökningar.