Skillnaden mellan att ”reagera” och att ”agera” ligger i att den som enbart ”släcker bränder” är flera steg efter, medan den som agerar tänker efter före. Att ha alternativplaner för olika tänkbara situationer är det som kallas ”proaktivitet”.

Artikeln innehåller principiellt 4 delar:

• Ett kort tillkännagivande om aktuella nyheter: "Trumps inreseförbud"
• En påminnelse om vilka summor som invandrare och flyktingar drar in till USA.
• En viktigare analys om Andy Grove och vikten av att ha framförhållning.
• Hur allt är kopplat till både aktuella händelser, framtidsplanering och affärsstrategi.

Flera av de tyngsta amerikanska börsbolagscheferna har tagit avstånd från Donald Trumps (Steve Bannons) flygplatsdiskrimering av muslimer och invandrare. Dessa inkluderar Netflix, Twitter, Amazon, Tesla, Facebook, Google och Apple.

Ledarna påminner om självklarheten att alla amerikaner är invandrare, med undantag för ”native Americans” – urbefolkningen som den illegale invandraren Columbus misstog för ”indier”. Att man ändrar släktnamnet från Drumpf till ”Trump” är självklart en naturlig anpassning av ens aktuella nationella identitet men suddar inte ut ens invandrarrötter. Inte heller finns det någon sund anledning till det.

Den amerikanska ”smältdegeln” är vår gemensamma identitet, reagerade exempelvis Facebook-grundaren Mark Zuckerberg, som har lärt sig flytande kinesiska, och är gift med Priscilla Chan vars föräldrar kom till landet som flyktingar. Afrika-födde Elon Musk (Tesla, Paypal) har tre medborgarskap: amerikanskt, sydafrikanskt och kanadensiskt. Sergey Brin, Googles moskvafödde grundare, sympati-åkte omedelbart till flygplatsen. ”Jag talar inte för Google utan är här som privatperson. Jag kom till USA som flykting från Sovjetunionen.” Brin är världens 11:e rikaste person med drygt 400 miljarder kronor i personlig förmögenhet.

Apples VD Tim Cook i sin tur skrev ett brev till de anställda där han underströk att Apple, som direkt och indirekt sysselsätter över en 1 miljon människor och har ett marknadsvärde på närmare 7000,000,000,000 (biljoner) kronor, inte skulle existera utan mångfald. Många på Twitter är snabba att påminna om bakgrunden: Apples legendariske grundare Steve Jobs, var sonson till muslimer (händelsevis från nyhetsaktuella Homs, i Syrien). Steve Jobs biologiske far (som adopterade bort honom) var i och för sig inte flykting men alltså en muslimsk invandrare.

Relevant i de aktuella världshändelserna, på många sätt, är den amerikanske företagsledaren Andrew S Grove.

Grove (född András Gróf, i Budapest, Ungern) överlevde Hitlers jakt på judar och flydde sovjetisk förföljelse efter andra världskrigets fasor. Han lyckades utfattig ta sig till New York, studerade till doktor i kemivetenskap (”chemical engineering”) och blev erbjuden att vara med och leda startup-företaget Intel.

När ”Andy” Grove gick bort för ett år sedan (21 mars, 2016) hade han lotsat Intel till att bli ett marknadsledande företag med ett börsvärde om 1,4 biljoner (1 400 miljarder) kronor. Intels processorer finns idag i 80 procent av världens persondatorer och även i digital sjukhusutrustning. Den årliga försäljningen är cirka 300 miljarder kronor.

Grove utnämndes 1997 av Time Magazine till ”Man of the Year”. Flera universitet förlänade honom med hedersdoktorat. Branschkollegorna Bill Gates och Apples nuvarande koncernchef Tim Cook kommenterade med största respekt hans globala inflytande. Mark Zuckerberg och Steve Jobs hörde också till beundrarna. Vid Andy Groves bortgång 2016 hedrade medier som BBC, Financial Times och Forbes hedrade honom i stil med: ”Silicon Valleys Gudfader”. Men nyheten gled obemärkt förbi svensk press och allmänhet.

Det är delvis naturligt att de flesta svenskar inte har en aning om giganter som Andy Grove men känner till ”reality”-kändisar som Kardashian trots att dessa knappast skapar jobb och möjligheter för miljontals människor. Teknikens mirakel är en lika osynlig del av vardagen som det obetalda arbete och de investeringar som föräldrar gör i sina barn. Pressen (”massmedia”) prioriterar dessutom just ytlig informationsförmedling. Det är vidare snart sagt omöjligt att veta allt. Företags- eller livshistorier som känns självklara och personliga för miljontals människor kan vara en nästan ”hemlig” och okänd värld för miljarder andra.

Tyvärr leder denna sammanlagda existentiella blindhet till att vi ofta missar kritisk information som dramatiskt kommer att påverka vår vardag och framtid.

Andy Grove lyckades förnya och hålla sig på topp årtionde efter årtionde genom mantrat: ”Bara de paranoida överlever”. Särskilt ville Grove tidigt vara uppmärksam på samhällsförändringar som verkade långt borta men som kunde dyka upp från ingenstans och skaka om affärerna förr eller senare.

En av de viktigaste lärdomarna som jag tagit med mig från att se Andy Groves intervjuer och läsa hans böcker handlar om ett fenomen som han kallade ”Strategic Inflection Points”.

Grove använde begreppet inflektionspunkt för att beskriva de lägen i våra liv (eller branscher) då något har ändrat riktning utan att vi kan sätta fingret på exakt vad och hur.

Att han valde just det begreppet låg nära till hands för Grove som ju doktorerade i kemiteknik. Begreppet ”inflektionspunkt” har rötter i differentialkalkyl, vilket ligger till grund för de flesta av matematikens tillämpningar inom naturvetenskap och teknik. Centrala delar rör tillväxthastighet, riktning, närmevärden och kurvritning.

Andy Groves framgång som företagsledare låg förutom hans intellekt och drivkraft i att han var besatt av att vara minst ett steg före alla andra; att ”ligga före kurvan” (”being ahead of the curve”, som amerikanarna kallar det).

Utvecklingslinjer i samhället är i sig inte omöjliga att följa, även om många anstränger sig hårt för att förneka detta. De senaste månaderna, veckorna och dagarna har präglats av en märklig yrvakenhet på grund av att folk envisas med att fortsätta blunda för omvärldens signaler. Såväl ”vanligt folk” som högt uppsatta beslutsfattare med enorma resurser blundar för dagsaktuella fakta och för fakta som varit ”a matter of public record” (offentligt och tillgängligt) i flera år.

I dagarna har det skrivits spaltmetrar i tidningar om ”Trumps inreseförbud”. Utan att äga en TV vet jag att samma ”chockerande nyhet” ältas från morgon till kväll i TV-kanaler världen över och miljontals människor mobiliserar nu för att hjälpa, informera, protestera. Man reagerar, istället för att vara proaktiv. Nästa vecka kommer folk att rusa från denna brand för att släcka nästa, i denna långa rad av förutsägbara utspel.

Många borde ha haft handlingsplaner för inreseförbudet. Stämningar borde ha varit klara och människorättsadvokater stått redo på flygplatserna. Internationella företag borde ha räknat in möjligheten i sina reseplaner. Och mycket annat som proaktiva aktörer kunde ha gjort. Själv meddelade jag i november förra året att jag inte vill rista några ”business as usual”-planer i sten under denna vår.

Låter detta som arrogant efterklokhet tack vare möjligheten att titta i facit?

Vad är då följande exempel:

Att bolaget Intel en gång i tiden bytte affärsområde och tog risken att satsa på den då nya marknaden för datorprocessorer var inte en självklarhet från början. Det var ett beslut som fattades efter att Grove vid ett tillfälle frågade sin kollega:

– Om vi blev avskedade och styrelsen tog in en ny skicklig ledning som inte hade några sentimentala band till vad Intel har gjort förut, vad skulle vi satsa på då om vi vore dessa nya chefer?

Oavsett det politiska läget i USA just nu så befinner sig den snabbföränderliga världen vid en ”inflektionspunkt” nu. Andy Groves förmåga och råd om att tänka proaktivt är både möjlig och nödvändig vare sig man är privatperson, nyföretagare eller sitter på ett etablerat företag.

– Only the paranoid survive...

Snabbfakta:
Dagsaktuella rankinglista över världens miljardärer: www.bloomberg.com/billionaires

Andrew S Groves managementbok ”Only the Paranoid Survive” publicerades 1996.

”Intraprenör” är en anställd som bidrar med nyskapande från insidan av ett företag.