Dessa frågeställningar är intressanta ur ett teoretiskt perspektiv även om analyserna inte alltid varit klargörande. Men den bakomliggande frågan är ofta inte den teoretiska utan huruvida den österrikiska ekonomiska skolan är “för” kryptovalutor (och specifikt bitcoin).
Det är en fråga som å ena sidan missar målet och å den andra är så uppenbar att den är ointressant. Den missar målet för att den österrikiska skolan är ekonomisk teori och därför inte tar ställning för eller emot någonting.
Ekonomisk teori är värdeneutral
Faktum är att österrikisk ekonomi är neutral också vad gäller staten och regleringar. Däremot gör österrikisk ekonomi klart vad de verkliga sociala kostnaderna av att ha en stat eller reglera marknaden är. Och det är få som förstår hur stora kostnaderna är som tycker att de är värt det. Därför tenderar österrikare att vara (eller bli) libertarianer. Men det finns ingenting i österrikisk ekonomi som är libertarianskt.
Så är också fallet vad gäller pengar, vare sig de är uppbackade i guld eller andra varor, kryptovalutor eller statliga fiatpengar - österrikisk ekonomi “föredrar” ingendera och kan inte säga vilken som är “bäst”. Däremot erbjuder österrikisk ekonomi ett teoretiskt ramverk enligt vilket man kan analysera olika valutors ekonomiska effekter. Med andra ord kan man analysera dem i termer av social nytta och sociala kostnader - och jämföra dem på grundval av den analysen.
Bitcoin som pengar är i den meningen varken “bra” eller “dåligt”. Däremot har bitcoin vissa kvaliteter som österrikisk ekonomi visar är viktiga för att ekonomin inte ska snedvridas. En sådan är att antalet bitcoins inte går att påverka, vilket betyder att valutareserven inte kan inflateras. Därmed skulle bitcoin som pengar inte ge upphov till konjunkturcykler enligt den österrikiska konjunkturcykelteorin.
Kan bitcoin fungera som pengar?
Pengar definieras som det som är allmänt använt som bytesmedel i en ekonomi. Det spelar egentligen ingen roll vad som används som bytesmedel - guld, snäckskal, krypto, papperslappar, kvistar, osv - men olika saker har förstås olika kvaliteter som gör dem mer eller mindre lämpliga. Men det är inte egentligen lämpligheten som gör dem till pengar, utan att de används som pengar. Det var detta Carl Menger visade på i hans välkända essä om pengars ursprung.
Det är också det faktum att de används som pengar som ger dem värde utöver det värde de har som (vanlig) vara. Det var detta Ludwig von Mises försökte förklara med det som kallas regressionsteoremet, som löser det teoretiska problemet hur vi kan separera en varas värde som vara och dess värde som pengar (bytesvara). Måste en vara ha ett värde utöver att det är pengar? Svaret är nej. Däremot kan inte en vara utan värde ge upphov till att en bytesekonomi blir en pengaekonomi, vilket bekräftar Mengers analys.
Med andra ord finns det ingenting som gör att bitcoin skulle vara omöjligt att använda som pengar. Vi är ju redan en pengaekonomi, så bitcoin behöver inget värde som vara i sig. Svenska kronor har inte heller något värde i sig, men är ändå pengar.
Är bitcoin pengar?
Till sist brukar förespråkare av kryptovalutor ändå ställa den teoretiska frågan huruvida bitcoin “är” pengar. Men på detta har österrikisk ekonomi inget bra svar. Anledningen är att pengar definieras som det som är det allmänt använda bytesmedlet. Men det är inte en teoretisk kategori (vilket enligt praxeologi betyder att det inte går att härleda ur handlingsaxiomet) utan en empirisk observation.
Vad betyder “allmänt använd”? Det beror ju på hur man ser det. Inom vissa kretsar är bitcoin utan tvekan pengar. Man kan t ex köpa böcker och donera pengar till Mises Institute med bitcoin. (De tar även andra kryptovalutor.) Men i samhället som helhet är det lika uppenbart att bitcoin inte är pengar. För testa att använda bitcoin nästa gång du handlar mat, går på krogen eller ska köpa tågbiljett. Det går sällan eller aldrig.
Österrikisk ekonomi kan emellertid användas till att analysera bitcoin som pengar (eller som vara), inte minst dess för- och nackdelar.
Text av Per Bylund först publicerad på Cospaia.
