Det synsättet kan sträckas ännu längre till att gälla allt socialt. För att någonting ska vara ”socialt” så måste det alltid vara någon slags transaktion (utbyte) inblandad. En förälder kan ge omsorg, och få kärlek tillbaka. Någon ger en blick och möts av intresse. Det sociala är en ständig orsak och verkan, en stimulus och respons. En konkret konsekvens är att utan interaktion mellan människor så finns det ingen ekonomi.

Ett sätt att se världen, är att allting som kan bytas mot något annat är någon form av valuta. Bytesmedel är en form av pengar. En av USA:s grundare, geniet Benjamin Franklin, är en av de som har uttryckt att ”tid är pengar”. Han utvecklade dessa tankar år 1748 i ”Advice To A Young Tradesman” (”råd till en ung företagare”).

Studerar man profiler som av egen kraft och genom färdigheter har arbetat sig från en tillvaro med blygsamma ekonomiska medel till att bli förmögna, oavsett område, så har de en sak gemensamt: de har investerat över 10 000 timmar på sin specialitet. De har växlat tid till kunskap och färdigheter. Dessa färdigheter har de sedan växlats till pengar vilket ofta lett ära. Samma universella grundprincip gäller vare sig man studerar någon med en professors heder och värdighet inom den akademiska världen eller inom fotbollsvärlden: såsom Zlatan Ibrahimović.

Oavsett var man tittar så måste man lägga ner tid för att lyckas.