Civilutskottet vill enligt deras betänkande 2016/17: CUF att riksdagen uppmanar regeringen om följande möjligheter och ändringar:

• Återkomma till riksdagen kring ett lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
• Befästa att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.
• Även inom EU verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

De som hade reservationer mot ovan motioner och förslag hörde till S, MP och V.

Nedlåtande syn

De rödgröna motståndarna ansåg bland annat ganska fördomsfullt och okunnigt med spridande av myten, att ett aktiekapital fyller en funktion, såsom ”en spärr mot ogenomtänkt och oseriöst företagande”. De menar vidare att det krävs ett kapitaltillskott av den som vill starta ett aktiebolag och att det i sig skulle vara en garanti för att det finns en hållbar affärsidé. En ganska nedlåtande syn på människan och företagaren.

Under mina 14 år med samarbete med olika företagsformer både aktiebolag och enskilda näringsidkare, så har det aldrig funnits en röd tråd av mindre seriositet eller mindre affärsmässighet hos de enskilda näringsidkarna, snarare oftare en större känsla för ansvar. Har även mött många seriösa fåmansbolagsägare samtidigt som det funnit bolagsägare utan något ekonomiskt sinne eller större framförhållning. Associationsformen för ett företag speglar inte typen av företagare.

Inte heller har det saknats framgångsfaktorer med många kunder eller större omsättning hos många enskilda näringsidkare. Däremot har kanske inte ett aktiekapital på idag minimum 50 000 kr setts som nödvändigt att låsa upp i företaget. Ett aktiekapital ska finnas delvis för större riskabla projekt eller för fler anställda, där kanske andra finansiärer går in och behöver visst skydd.

Idag är ändå enskild näringsidkare den vanligaste företagsformen och ska du tjäna på att starta ett aktiebolag ekonomiskt bör du ändå komma upp över första brytpunkten inkomstmässigt. Även om många företag drar in ganska mycket, så blir ändå inte inkomsten så stor eftersom du måste betala för olika nödvändiga kostnader i verksamheten. Möjligen kan det förekomma någon enstaka aktiebolagsägare, som tänker att här har jag minsann satsat 100 000 kr eller 50 000 kr, så det kan minsann även andra få göra. Kanske glömmer de ägarna i sådant fall att en sänkning av aktiekapital även kan möjliggöra för dem att sänka sitt eget kapital vid behov. Dessutom för dem som ges chansen att starta bolag med 20 000 kr så motsäger det inte möjligheten att de även i framtiden kommer kunna öka kapitalet när verksamheten växer.

Småföretagare hängs ut

En sänkning av aktiekapitalet skulle vara suveränt för många enskilda näringsidkare idag, som även vill ha ett större integritetsskydd, som hotas än mer idag via Internet, där kreditinstitut och bolag med avsaknad av affärsmoral gärna säljer ut just din privata ekonomi för pengar utan att fråga dig om lov, eller annonsportaler som slänger upp ditt företag med en layout och text du inte uppskattar samt med ekonomisk data utan att ges tillåtelse av dig och sedan vägrar ta bort något. Vill du reducera det hela eller ändra texten tvingas du annonsera hos dem för höga kostnader.

Du hängs ut på nätet vare sig du vill det eller inte, av människor som morallöst tjänar pengar på innehåll som du för 20 år sedan tryggt höll i din egen byrålåda, som ekonomi, tillgångar, bostadsadresser och socialt tillstånd, uppgifter du normalt inte höll upp framför ansiktet på främlingar som sker idag. Kreditupplysningsföretag har troligen idag en större kundkrets av typen som mer strök bakom köksgardinen för att snoka och glo på vad grannen köpt, gjort eller umgås med, mer än seriösa företag som vill veta ekonomisk status, på den de eventuellt ska ha ett samarbete med.

Idag köper samma personer som förr glodde bakom köksgardinen, hellre en katalog från Ratsit och gottar sig på fredagskvällen i hur lite grannen ändå tjänar i jämförelse med dig, eller för att läsa in sig och kunna skvallra runt på nätet. Den tiden är idag förbi, för oss som månar om integritet och än värre blir det för alla enskilda näringsidkare där organisationsnumret blir detsamma som numret du gavs när du föddes, som sprids runt samtidigt som media upplyser om att ID-kapningar och bedrägeribrott ökar.

Bolagsstämman bör fortsättningsvis utse styrelse och inte vara en fråga för staten

Det är vi företag som drar in skatt till stat, kommun och landsting och våra röster bör regeringen respektera givetvis även för att gynna mer expanderande företagande i landet.

Vill regeringen ha fler röster bör de sannolikt tänka om lite och inte hycklande påstå att de är en feministisk regering samtidigt, som de menar att endast de som har ett sparat kapital över, på minst 50 000 kr ska få driva aktiebolag. Det finns ingen rimlighet i det beslutet. Lika lite som att staten ska bestämma vilka styrelseledamöter som måste finnas i bolagens styrelse. Det är självklart att det är bolagsstämman som utser en lämplig styrelse och inte någon stat.