Inkomster
Inkomster uppstår genom försäljning av varor eller tjänster. En inkomst kan vara en kontant inbetalning. Om du skickar en faktura till kunden räknas det också som inkomst.
Intäkter
Intäkter är ofta detsamma som inkomster. Ibland kan de dock skilja sig åt. En leverans av en vara ska t ex räknas som en intäkt även om du inte hunnit skicka en faktura till kunden.
Utgifter
Utgifter är alla kontanta utbetalningar för t ex löner, hyra eller inköp av varor och maskiner till din verksamhet. Inköp på kredit är också en utgift. Utgifter kan definieras som värdet av anskaffade resurser.
Kostnader
Kostnader kan definieras som värdet av förbrukade resurser, t ex anskaffningsvärdet för de varor du sålt. Kostnader kan också sägas vara periodiserade utgifter.
Periodisering
Med periodisering menas att omvandla inkomster och utgifter till intäkter och kostnader. Varje period ska därför tillgodräknas intäkter för den försäljning som hör till perioden, och alla utgifter ska redovisas som kostnader under den period då de anskaffade resurserna förbrukas. I resultaträkningen är det intäkterna, inte inkomsterna, och kostnaderna, inte utgifterna, som redovisas.
För att beräkna resultatet för en viss period, t ex ett år eller en månad, drar du kostnaderna från intäkterna för perioden. Resultatbudgeten görs alltså upp före periodens början. Den jämförs sedan vid periodens slut med resultaträkningen som du får från bokföringen.
Tillgångar
Allt som företaget äger i form av pengar, varor, kundfordringar och maskiner m.m. benämns tillgångar.
Eget kapital
Det egna kapitalet består till en början av det kapital som ägaren har satt in vid företagets start. (Bokföringslagen kräver att du ska redovisa de likvida medel och eventuella andra tillgångar som du redan vid starten tillför rörelsen i en särskild öppningsbalans). Kapitalet förändras och blir större om verksamheten går med vinst, och mindre om verksamheten går med förlust. Kapitalet påverkas också av ägarens insättningar och uttag. Man kan också säga att det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Om verksamheten ska fungera i framtiden, måste företaget ha ett tillräckligt stort eget kapital.
Skattekonto
Alla företag/företagare har ett skattekonto hos Skatteverket. Till skattekontot betalar du in sådana skatter och avgifter som du har redovisat i en skattedeklaration (moms-, arbetsgivar eller punktskattedeklaration) och skatt enligt din inkomstdeklaration (skatt enligt slutskattebesked). Även debiterad F-skatt betalas in till skattekontot. Hur och när du ska redovisa och betala moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt kan du läsa om i Skatteverkets broschyr Moms- och arbetsgivardeklarationer (SKV 409). Vad du ska betala i F-skatt varje månad framgår av beslut från Skatteverket. Skatteverket stämmer av och gör ränteberäkningar på skattekontot varje månad. Överskott på kontot ger intäktsränta och underskott ger kostnadsränta. Kontoutdrag som visar periodens debiteringar på och inbetalningar till skattekontot hämtar du via Skatteverkets e-tjänst. I vissa fall skickar Skatteverket ut ett kontoutdrag, t ex när du får en utbetalning från kontot eller i samband med att din slutliga skatt beslutas.
Ett överskott på skattekontot kan betalas ut på begäran. Automatisk utbetalning görs dock bl a av överskjutande moms och slutlig skatt. Om kontot visar underskott får du ett kontoutdrag med en betalningsuppmaning. I Skatteverkets broschyr Skattekontobroschyren (SKV 408) kan du läsa mer om skattekontot.
Skulder
Skulder är lån från bank eller från andra, obetalda fakturor från leverantör, men också kostnader du haft i verksamheten och som du ännu inte fått faktura på.
Likviditet
Likviditet betyder betalningsförmåga. På det föregående uppslaget spelade in- och utbetalningar inge roll när vi beräknade resultatet. Den som driver ett företag upptäcker dock snart hur viktigt det är att det finns pengar i kassan. Eftersom utgifterna/utbetalningarna nästan alltid kommer först, innan det strömmar in betalningar, måste varje näringsidkare ha ett startkapital. Startkapitalet kan vara eget kapital eller eget kapital i kombination med lån.
Likviditetsbudget
För att göra en beräkning av hur mycket kapital en verksamhet kräver kan resultatbudgeten användas, men görs då om till en likviditetsbudget. Du måste då tänka efter vilka utbetalningar som kommer först och hur länge det dröjer innan den första inbetalningen från kund förstärker kassan. Här har vi omvandlat den resultatbudget som fanns på föregående uppslag till ett exempel på hur en likviditetsbudget kan se ut.
Tänk på att de flesta fakturor du ska betala också inkluderar moms, och därför blir utbetalningen större än kostanden. På motsvarande sätt är för det mesta en inbetalning enligt likviditetsbudgeten större än motsvarande intäkt i resultatbudgeten.
Bokföra själv eller ta hjälp?
Helt utan vägledning klarar du dig nog inte. Själva bokföringen kan en redovisningskonsult hjälpa till med. Upprätta tillsammans en uppdragsbeskrivning där en fördelning av arbetsuppgifterna framgår – ett bra stöd för bägge parter. Bokföringen ska i vissa företag granskas av en revisor. Revisionsbyråer kan också hjälpa dig med frågor kring bokföringen.
Datorn till din hjälp eller ej?
Manuell bokföring blir allt ovanligare. Har du en liten rörelse kan det vara bra i början. De följande sidorna visar det bokföringsarbete som måste göras, oavsett om du bokför manuellt eller med hjälp av dator.
RÅD:
Gör alltid upp en budget innan du startar din verksamhet. Tänk på att inte överskatta intäkterna och underskatta inte kostnaderna. Kom ihåg alla kostnader – många små kostnader blir tillsammans stora belopp. Glöm inte bort avskrivningar och räntekostnader. Låt alltid någon erfaren person gå igenom din budget. Klara av din likviditet genom regelbunden planering!
