Dagens regler om kontrollbalansräkning
Reglerna om kontrollbalansräkning ingår i ett större paket som regleras i Aktiebolagslagen (2005:551), under rubriken Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, m.m. (25 kap. 13-20 a §§ ABL).
Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Men det förutsätter att bolaget har tillgångar som är större än skulderna. Skillnaden ska minst uppgå till bolagets aktiekapital. Därför har vi regler för att säkerställa att den skillnaden upprätthålls. Idag gäller följande regler.
Steg 1: Styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning om det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet. Samma krav gäller om bolaget saknar tillräckliga utmätningsbara tillgångar vid en utmätning. Kontrollbalansräkningen kan ta upp tillgångar och skulder till delvis andra värden än i den löpande redovisningen. Kontrollbalansräkningen ska revideras om bolaget har revisor.
Steg 2: Skulle kontrollbalansräkningen visa att eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet ska styrelsen genast sammankalla en bolagsstämma (första kontrollstämman). Stämman ska pröva om bolaget ska gå i likvidation, eller om verksamheten ska drivas vidare med målsättningen att återställa kapitalet.
Steg 3: Högst 8 månader efter första kontrollstämman ska frågan om likvidation prövas igen (andra kontrollstämman). En ny kontrollbalansräkning ska vara beslutsunderlag, i förekommande fall efter revision. Om den visar att eget kapital uppgår till minst hela aktiekapitalet så kan verksamheten drivas vidare som vanligt. Om eget kapital inte når upp till hela aktiekapitalet så ska allmän domstol besluta att bolaget ska gå i likvidation.
Om styrelsen bryter mot något av dessa steg så blir ledamöterna personligt betalningsansvariga.
Regelverket har blivit komplicerat att tillämpa, vilket har lett till en rad rättsfall. Många av fallen har i sin tur lett till personligt betalningsansvar.
Utredningen lyfter fram att i takt med att kravet på minsta aktiekapital har sänkts så har regler kopplade till aktiekapitalet blivit allt mindre ändamålsenliga. Många aktiebolag har idag ett aktiekapital på 25 000 kr och ska då börja agera när eget kapital är mindre än 12 500 kr. En sådan liten marginal är inget meningsfullt skydd för bolagets intressenter (prop. s. 397).
Överhuvudtaget visar erfarenheten att vid förluster i verksamheten så brukar bolaget få betalningssvårigheter tidigare än när det saknar täckning för aktiekapitalet (prop. s. 398).
Utredningen föreslår därför att alla dessa tre steg slopas (25 kap. 13-20 a §§ ABL). I stället för regler kopplade till aktiekapitalet ska en generell försiktighetsregel gälla, för att bevaka betalningsförmågan på kort och lång sikt.
Förslaget om försiktighetsregel
Vid förslag till utdelning och andra värdeöverföringar gäller dels en beloppsspärr (högst fritt eget kapital), dels en försiktighetsregel. Båda reglerna finns i 17 kap. 3 § ABL och båda måste vara uppfyllda. Försiktighetsregeln innebär att värdeöverföringar bara får göras om det är försvarligt med hänsyn till:
- kraven som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital, och
- bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt
Utredningen föreslår nu att styrelsen ska göra en motsvarande bedömning av bolagets ekonomi löpande under året:
- “däribland att bolagets eget kapital och likviditet motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver”
- Om bolagets eget kapital inte uppfyller dessa krav ska styrelsen så snart som möjligt sammankalla en bolagsstämma och redovisa förslag till åtgärder
För publika aktiebolag ska i stället gälla att om eget kapital motsvarar mindre än hälften av aktiekapitalet ska styrelsen kalla till en bolagsstämma. Stämman ska pröva om bolaget ska gå i likvidation, eller vidta andra åtgärder. Skälet till att publika bolag har kvar denna koppling till aktiekapitalet är att Sverige måste följa EU-rätten för publika bolag. Det finns inget sådant krav för privata bolag (prop. s. 397).
De nya formuleringarna tas in i 8 kap. 4 och 6 §§ ABL, samtidigt som 25 kap. 13-20 a §§ ABL slopas. Det innebär att även reglerna om personligt ansvar vid brott mot reglerna om kontrollbalansräkning slopas. I stället ska det allmänna skadeståndsansvaret enligt 29 kap. ABL gälla.
Utredningens förslag har tagits emot positivt av näringslivet.
- Åtgärder för att skydda företagen från brott behövs – men inte revisionsplikt (Svenskt Näringsliv, bloggen Fokus på skatterna, Claes Norberg 3 juli 2023, se nedre halvan av inlägget)
- Efterlängtat förslag om slopat krav på kontrollbalansräkning (Dagens Juridik, krönika av Filippa Kronsporre och Carl Svernlöv 4 juli 2023)
De nya reglerna ska börja gälla 1 juli 2025 enligt utredningens förslag.
Om skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning har inträffat före den 1 juli 2025 ska dock de äldre reglerna om kontrollbalansräkning (föregående avsnitt) fortsätta att gälla.
Betänkandet i sin helhet
Förslaget att slopa reglerna om kontrollbalansräkning är bara ett av många i det omfattande betänkandet Bolag och brott, som är på 545 sidor. Betänkandet tar upp förslag på följande områden.
- Revisionsplikten för små aktiebolag
Jag återkommer i särskild artikel.
- Ingivning av årsredovisning för aktiebolag – tidsfrister och sanktioner
Ska börja gälla 1 juli 2025
… för räkenskapsår som börjar 1 juli 2025 och senare
- Ingivning av årsredovisning för ekonomiska föreningar
Ska börja gälla 1 juli 2025
… för räkenskapsår som börjar 1 juli 2025 och senare
- Bolagsverkets kontrollerande roll
Ska börja gälla 1 juli 2024
- Företagskapningar
Ska börja gälla 1 juli 2025
- Stiftelser
Ska börja gälla 1 juli 2025
- Tvångslikvidation vid kritisk kapitalbrist m.m.
Se denna artikel
Förslagen påverkar hela 27 lagar och förordningar.
Först publicerad på ekonomibloggen consultjourney.com
Det gäller obetalda skatter som moms och arbetsgivaravgifter. Är dom inte betalda på förfallodagen, som vanligen är den 12 i månaden, så är styrelsen personligt ansvarig för dom vid en följande konkurs.
Därför begär styrelser bolaget i konkurs, eller ansöker om rekonstruktion innan förfallodagen för att slippa det ansvaret.
Detta började skatteverket tillämpa i ungefär samma veva som dom blev av med förmånsrätten. För det är riktigt som du säger, den förmånen är borttagen.
Jag har sett fall där skatteverket har skönstaxerat bolag tre år efter att den dåvarande styrelsen satt där, och dom åkte ändå på att betala, eftersom skönstaxeringen gällde det året dom var ansvariga.
Det överklagades ju förstås till Förvaltningsrätten, men dom gör sällan annat är kopierar skatteverkets yrkande i sin dom. Tror procentsatsen ligger på ett fåtal procent som får rätt mot myndigheten. Se mer...
Mängder av onödiga konkurser kunde undvikas om styrelsen inte känner sig tvungen att begära bolaget i konkurs vid risk för minsta skatteskuld.
Och eftersom Skatteverket dessutom går tillbaka flera år i tiden för att se vem som satt i styrelsen då, så ska den även kunna förutse vad som händer i framtiden och vad man borde tänkt på. Se mer...
Tacksam för kommentar från någon sakkunnig.