Ifrågasatta prisökningar
Den stegrande prisutvecklingen för fjärrvärme har skarpt kritiserats samtidigt som det finns förståelse för att energibolag upplever svårigheter att uppnå rimlig lönsamhet med ökade kostnader. Åsikterna går isär om vad som är rimliga prisnivåer. Energibolagen använder dessutom olika prismodeller, vilket kan göra det oöverblickbart, speciellt för fastighetsägare med objekt knutna till olika energiavtal. De två vanligaste prismodellerna baseras på kostnadsindex eller alternativ prissättning.
Kostnadsindex är genomsnittspriser som ska täcka in både ”toppar” och ”dalar” av leverantörens drift- och produktionskostnader. Under ett vanligt år inträffar kostnadstoppar vanligtvis i december/januari, då behovet av uppvärmning är som högst. Om energibolagen får ökade kostnader så höjs ofta kundernas prislapp. En alternativ prissättningsmodell baseras på kostnadsanalyser av alternativa energikällor. Ett energibolag kan undersöka kostnader för installation, drift och underhåll av bergvärme som slås ut på ett visst antal år. Vanligtvis lägger elbolagen priset för fjärrvärme lite under de alternativa prisnivåerna.
Ökade kostnader behöver inte alltid innebära att energibolag tjänar mindre. Det är därmed inte alltid berättigat med större prishöjningar på fjärrvärme, speciellt om det är ett kommunalt bolag, menar Johan Wejdmark som är affärsutvecklare på branschorganisationen Fastighetsägarna Stockholm.
– Det kan ifrågasättas om kommunala bolag gör stora vinster på fjärrvärme - speciellt om det rör sig om märkbara kapitaltransaktioner från hyresgäster i allmännyttiga fastigheter.
Fastighetsägarna understryker att prisförändringar bör vägas mot företagens lönsamhet. Enligt Johan Wejdmark bör kapitalstarka monopolbolag inte ta ut för stora avgifter - kunden har ju ett underläge. Det kan bli problematiskt om priset plötsligt höjs. Då kan fjärrvärme tappa sin status som prisvärd energikälla med pålitliga leveranser och därmed sin konkurrenskraft. Tidigare granskningar har visat att fjärrvärmebolagen haft en genomsnittlig avkastning på 4,9 procent. Närmare vart tionde energibolag har dock en avkastning på över tio procent, vilket är långt över den rekommenderade nivån.
– Prisförändringar på fjärrvärmemarknaden diskuteras löpande i Prisdialogen - en samverkan mellan leverantörer och kunder, berättar Johan Wejdmark som ofta deltar i dessa möten.
Digitala optimeringslösningar för fastighetsägare
Fjärrvärmebolagen kommer med säkerhet att uppleva en alltmer slimmad fastighetsbransch som med hjälp av AI blir bättre på att anpassa och skräddarsy energioptimerade lösningar efter behov och förutsättningar. I dag finns det väldigt bra ekonomiska styrmedel som hjälper fastighetsägare att hålla koll på energiförbrukning i realtid.
– Om man kopplar fastighetens styrsystem med fjärrvärmenbolagend styrsystem får man en dimension till – då kan båda systemen samverka. Fastighetsägaren förädlar då den inkommande värmen genom optimerat reglage som förser hyresgästerna med behagligt inomhusklimat, berättar Johan Wejdmark vidare.
Digitaliserade lösningar bidrar till ett bättre samarbete mellan fastighetsbolag och leverantörer, men även mellan fastighetsägare och hyresgäster. Exempel på det kan vara att fastighetsägaren kan minska energitillförseln om leverantören måste genomföra ett tillfälligt driftstopp.
Med maskininlärning har man börjat titta på system som kan lära sig hur en fastighet fungerar och hur hyresgäster påverkas samt hur de på olika sätt påverkar inomhusklimatet. Ett ventilations- och varmluftsystem matar ut samma mängd värme oavsett om en balkongdörr står öppen eller ej, vilket inte ett smart system gör eftersom det känner av förändringar i flöden och temperatur.
– Möjligheterna med digitalisering ser väldigt bra ut. Utmaningen är att fastighetsägare behöver lära sig hur olika faktorer samverkar, till exempel värme och inomhusklimat.
Fastighetsägare kan göra en hel del för att energioptimera sina fastigheter och minska klimatavtrycken. Det är viktigt att förstå hur förbrukning påverkar prissättning i olika prissättningsmodeller. Ofta är priset beräknat utifrån maximal förbrukning under begränsade perioder samt hur förbrukningen ser ut över hela året. Det blir ett genomsnittspris som slås ut på årets månader.
Digitala optimeringslösningar för leverantörer
Avancerade styrsystem och mjukvaruprogram har öppnat upp möjligheter för utveckling av innovativa lösningar som optimerar driften av fjärrvärme. Genom att sänka temperaturen i fjärrvärmenätet har energisystem från produktion till fjärrvärmenät, visat sig ekonomiskt och miljömässigt intressant.
Det har blivit alltmer viktigt ha koll på användningen av fjärrvärmenätet som värmekälla, ta hänsyn till begränsningar av fjärrvärmeleveranser och att effektivt lösa värmeförluster. Optimering av elverkningsgrad för ångturbiner och framledningstemperatur i näten har en stor betydelse. Ser man tillbaka i tiden har fjärrvärmenät betraktats som en separat del, fristående från övriga energisystemet, men att istället optimera det i en holistisk lösning har intressanta fördelar.
Kaj Winther, chef för digital utveckling på Fastighetsägarna, understryker hur viktigt det är för fastighetsägare att ha rådighet över sin egen data.
– Det är väldigt viktigt. Alla framtidens tjänster är beroende av denna data och som ägare vill fastighetsägaren självklart vara en del i värdekedjan.
Det finns en uppsjö av digitala tjänster och alla har egna protokoll/språk. För att upprätthålla en effektiv koll på allt som händer i en fastighet är det bäst att samla alla tjänster i en horisontell plattform som baseras på vedertagen standard. Exempel på det är Real Estate Core, en struktur som binder samman data så den blir överblickbar och enkel att använda. Användare kan logga in/ut och applikationer kan kopplas till och från utan extra integrationer – praktiskt och tryggt.
