Skiftnyckeln
Två av Johan Petter Johanssons (1853–1943) uppfinningar var rörtången och skiftnyckeln. Dessa båda har gjort honom världsberömd och de säljs över hela världen än idag. En skiftnyckel är en ställbar blocknyckel som används för att dra åt eller lossa muttrar och skruvar med kantigt huvud. Skiftnyckeln kan steglöst ställas in så att samma nyckel kan användas till olika storlek till skillnad från fasta nycklar. Tills idag har 100 miljoner skiftnycklar tillverkats och sålts under varumärket Bacho.
Rörtången som uppfanns före skiftnyckeln har med en ställbar käftvidd så den passar rör av olika tjocklek. Greppet hårdnar när vridning sker vilket gör att det är enklare att dra åt och lossa rören.
Johan Petter Johansson patenterade så många som 110 olika uppfinningar under sin livstid.
Källor: www.tekniskamuseet.se/skiftnyckeln
wikipedia.org/wiki/skiftnyckel
Pacemakern
En pacemaker är en elektronisk apparat som opereras in i kroppen, oftast under nyckelbenet, hos personer vars hjärta inte fungerar som det ska. Pacemakern läser av hur hjärtat slår och om det slår för långsamt eller oregelbundet skickar dosan elektriska signaler till hjärtat för att rätta till felet.
Världens första pacemaker som opererades in i en människa tillverkades 1958 i Sverige av Rune Elmqvist (1906–1996) och opererades in samma år av hjärtkirurgen Åke Senning (1915–2000). Arne Larsson som patienten hette hade ett svårt hjärtfel men tack vare pacemakern blev han 86 år gammal.
Rune Elmqvist och Arne Senning tog aldrig patent på den då de inte trodde att pacemakern skulle få något större genomslag. Idag har över 3 miljoner människor världen över en inopererad pacemaker vilket är ett rutiningrepp som utförs med lokalbedövning. Dagens pacemaker väger mellan 13 och 40 gram och tillverkas bland annat av titan. Batteriet kan hålla upp till tio år.
Källor: wikipedia.org/wiki/pacemaker
www.tekniskamuseet.se/pacemaker
Sfäriska kullagret
Det sfäriska kullagret uppfanns av Sven Wingquist (1876–1953). Som ung driftsingenjör vid textilföretaget Gamlestadens Fabriker i Göteborg hade Sven Wingquist utmanande uppgifter att lösa. Fabrikerna på den tiden drevs oftast av remmar som var förenade med kraftkällan. Fabriken som var byggd på en mark med ständiga sättningar ledde till att maskinerna rubbades där kullagren skar och förstördes som följd. Fabrikens maskinstopp var kostsamma och när de dåvarande kullagerleverantörerna inte kunde leverera i tid beslöt Wingquist att försöka utveckla en ny typ av lager som klarade de sneda belastningarna som uppstod. Han patenterade konstruktionen och 1907 startade han bolaget Svenska Kullagerfabriken, SKF, som idag har över 43 000 anställda världen över. Här kan du följa SKF:s tidslinje.
Kullager har spelat en viktig roll i utvecklingen av dagens storproduktion men kullagret finns också överallt i vår vardag så som i cykeln, bilen, tvättmaskinen, dammsugaren, datorn och fläkten. Alla dessa saker skulle slitas ut och sluta fungera om det inte vore för kullagret.
SKF grundade även AB Volvo för att få konkurrensfördelar men också för att utvidga koncernen med ett nytt företag inom den snabbt växande och lönsamma fordonsindustrin. De relativt låga verkstadskostnader som fanns i Sverige på tidigt 1900-tal var till en stor fördel.
Källor: wikipedia.org/wiki/SKF
www.tekniskamuseet.se/kullager
www.prv.se/sven-wingquist--kullagret
Blixtlåset
Blixtlåset eller dragkedjan är en självklarhet idag för att låsa och stänga exempelvis kläder, skor och väskor. Det första blixtlåset patenterades redan 1851 och fler varianter togs senare fram av andra uppfinnare, men Peter A Aronsson (1862–1936) och smålänningen Gideon Sundbäck (1880–1954) förbättrade konstruktionen och tog fram det blixtlås vi använder idag. Amerikanska soldater gjorde uppfinningen "lightning fastner", alltså blixtlåset, populärt under första världskriget där det användes i sovsäckar och overaller. Det var då försäljningen tog fart.
Källor: www.tekniskamuseet.se/gideon-sundback-blixtlaset
Tetra Pak
Tetra Pak är känt över hela världen och den mest sålda dryckesförpackningen. Företaget grundades 1951 av Ruben Rausing (1895–1983) och har fått sitt namn efter den tetraederformade mjölkförpackningen som ofta fortfarande finns i miniformat vid kaffeautomater. Mjölkförpackningen som gjorde företaget framgångsrikt uppfanns av Erik Wallenberg (1915–1999) men det var Ruben Rausing som ansökte om patent och därigenom blev en av Sveriges rikaste personer.
Källor: www.tekniskamuseet.se/erik-wallenberg-tetra-pak
Dynamiten
Den mest kända svenska uppfinnaren är nog ändå Alfred Nobel (1833–1896) som revolutionerade sprängtekniken. Han uppfann dynamiten 1866 och fick patent året efter. Han tog sammanlagt patent på 355 uppfinningar under sin livstid och som en av sin tids rikaste personer lämnade han ett testamente där han gav Sverige Nobelpriset. Det är idag världens mest kända pris.
Alfred Nobel som var kemist, ingenjör och företagsledare, arbetade ständigt med nya projekt. "Om jag får 300 idéer på ett år och en av dessa är användbar, då är jag nöjd.", lär han ha sagt. Nobel studerade sprängämnen och då i synnerhet nitroglycerin. Detta sprängmedel var dock känsligt och hans idé var att blanda det med något annat för att göra det mer stabilt och mindre stötkänsligt. Han testade många olika ämnen och till slut blev en blandning med kiselgur det vinnande receptet. Tändhatten var också en viktig uppfinning då nitroglycerinets svaghet var att det inte exploderade med hjälp av stubin. Tändhatten är en liten laddning som antänder andra sprängämnen.
Dynamit som kommer från grekiskans "dynamis" som betyder "kraft", användes främst i gruvor och för kanal- och tunnelbyggande, men även inom militären. Den stora fördelen var att sprängverkan ökade dramatiskt samtidigt som risken för olyckor minskade. Med dynamiten kunde man också transportera explosiva ämnen med hög säkerhet.
Källor: www.tekniskamuseet.se/dynamit
www.tekniskamuseet.se/alfred-nobel-dynamit
www.prv.se/alfred-nobel-dynamiten
Utveckling av telefonen och telefonväxeln
Lars Magnus Ericsson (1846–1926) har gjort stora insatser för telefonens utveckling och företaget Ericsson har idag över hundratusen anställda över hela världen. Han konstruerade som 17-åring Sveriges första telefon. Den bestod av urinblåsan från en gris, en metallplatta, en strömförande tråd, en elektromagnet och ett stift.
Alexander Grahams Bell som anses vara telefonens fader, hade inte sin telefon patenterad i Sverige. Hans skapelse gick även lätt sönder och LM Ericsson förbättrade Bells konstruktion genom att göra den mindre klumpig och med klarare ljud. Redan 1878 började Lars Magnus Ericsson sälja sina första telefoner.
Telefonnätet växte och telefonväxlar behövdes i landet. Lars Magnus Ericsson förbättrade och utvecklade flera utländska patent och konstruerade en automatväxel. Han utvecklade även telefonluren som innehöll både mikrofon och hörlur, till skillnad från tidigare modeller.
Lars Magnus Ericsson var en motståndare till patent. Många av företagets produkter hade inte varit möjliga att producera om patentlagstiftningen varit hårdare. Han brydde sig inte om att ett annat företag kopierade hans telefon eftersom hans egen telefon var en kopia av en modell från Siemens. En mer effektiv lagstiftning hade alltså hämmat utvecklingen.
Källor: wikipedia.org/wiki/Lars_Magnus_Ericsson
www.tekniskamuseet.se/lars-magnus-ericsson
Ångturbinen
Att använda vattenånga som drivkraft var ingen ny idé utan kan spåras bak till de gamla grekerna. Ångturbinen omvandlar vattenångans rörelse- och värmeenergi till mekanisk rotationsrörelse genom att ett munstycke i turbinen blåser vattenånga på hjulen som får dessa att rotera. Gustaf de Laval (1845–1913) tog patent på sin ångturbin 1883 samtidigt som engelsmannen Charles Parsons konstruerade sin egen ångturbin. Gustaf de Laval utvecklade det som senare kom att kallas lavalmunstycket i sin ångturbin vilket gjorde att rotationshastigheten på turbinen ökade kraftigt. Hans maskin blev snabbt en storsäljare.
Idag används ångturbiner i kraftverk för att driva elgeneratorer.
Källor: www.tekniskamuseet.se/angturbinen
wikipedia.org/wiki/lavalmunstycke
Bild från ångturbin och porträtt av Gustav de Laval
Separatorn
Denna uppfinning tillskrivs även den Gustaf de Laval som 1878 tog patent på mjölkseparatorn. Tidigare hade man fått låta mjölken stå framme tills fettet flöt upp till ytan som då kunde skummas. Separatorns princip var enkel: centrifugalkraft som uppstår i en snabbt roterande behållare pressar de tyngre ämnena ut mot behållarens väggar medan de lättare samlas i mitten och på så vis kan vätskor med olika densitet separeras från varandra. Mjölkseparatorn hade två utloppsrör, ett för grädden och ett för den avfettade mjölken. En enkel men fiffig konstruktion som gjorde att mjölkseparatorn användes på de flesta svenska bondgårdar under slutet av 1800- och början av 1900-talet.
Källor: www.tekniskamuseet.se/mjolkseparatorn
Temperaturskalan Celsius
Anders Celsius (1701–1744) var en svensk vetenskapsman och astronom verksam i Uppsala där han grundade Sveriges första astronomiska observatorium 1741. Men mest känd är han dock för den 100-gradiga Celsius-temperaturskalan som används i termometrar över hela världen. Förutom i USA, där man använder Fahrenheit-skalan.
En rad fysiker tog i början 1700-talet fram olika skalor där bland annat Daniel Gabriel Fahrenheit hade normal kroppstemperatur som referens som han satte till 96 grader Fahrenheit. René Antoine Ferchault de Réaumur hade vattnets fryspunkt och kokpunkt som referens vilka sattes till 0 och 80 grader. Sammanlagt fanns det drygt 30 olika temperaturskalor. Anders Celsius tog vattnets frys- och kokpunkt vid ett visst lufttryck som referens men eftersom vattnet kokar vid olika temperaturer beroende på lufttrycket så gjorde han mätningar på olika höjder. Sedan satte han 0 grader som vattnets kokpunkt och 100 grader som vattnets fryspunkt. Han presenterade sin skala 1742. Det var först efter Anders Celsius död som man vände skalan och Celsius-termometern skapades med 0 grader som vattnets fryspunkt.
Källor: www.tekniskamuseet.se/celsius-temperaturskalan
wikipedia.org/wiki/Anders_Celsius
Säkerhetständstickan
Säkerhetständstickans uppfinnare heter Gustaf Erik Pasch (1788–1862). Hans tändsticka kunde inte tändas mot vad som helst, utan var tvungen att tändas mot ett särskilt plån. De tidigare tändstickorna som var tillverkade av gul fosfor gick att tända mot nästan vad som helst och var därmed mycket brandfarliga. De var också giftiga.
Den 30 oktober 1844 fick Pasch patent på sina nya tändstickor vilka han började tillverka hos J.S. Bagge & Co:s fabrik i Stockholm. Där lades grunden till Svenska Tändsticks AB som grundades av Ivar Kreuger och som långt senare (1992) blev Swedish Match AB.
Källor: svensktuppfinnaremuseum.se/tandstickan
www.tekniskamuseet.se/sakerhetstandstickan
wikipedia.org/wiki/Swedish_Match
Bild på ask och porträtt av Gustaf Erik Pasch
Torrmjölken
Maria Johanna ”Ninni” Kronberg (1874–1949) var en svensk uppfinnare vars patent på mjölkpulver lade grunden till barnmatsföretaget Semper AB. Torrmjölken uppfanns i början av 1900-talet men Ninni förbättrade tekniken och fick sitt första egna patent 1927. Det var dock först ett senare patent 1937 som skulle ligga till grund för en helt ny industri.
Källa: www.tekniskamuseet.se/ninni-kronberg
Bild på Ninni
Aga-fyren
AGA-fyren är en typ av automatisk fyr som uppfanns av Gustaf Dalén (1869–1937) i början av 1900-talet. Namnet kommer från hans bolag AB Gas-ackumulator (Aga AB) som tillverkade fyrar. Fyrljuset styrs av acetylengas som i sin tur styrs av en solventil som stänger av gasen under den ljusa delen av dygnet. Gustaf Dalén tog fram fyra geniala funktioner som lade grunden till Aga-fyrens framgång. AGA-massan, solventilen, dalénblandaren men även klippljusapparaten som delade upp gasen i bubblor som tändes och gjorde att fyrarna gav ifrån sig blänk. På det sättet sparade man nästan 90 procent av gasen. Under sin livstid tog Gustaf Dalén fram hela 99 patent och 1912 fick han nobelpriset i fysik för sina insatser inom fyrtekniken.
Numera driva AGA-fyrarna till stor del av elektricitet.
Källor: www.tekniskamuseet.se/gustaf-dalen
www.prv.se/gustaf-dalen--agafyren
Porträttbild av Gustaf Dalén
Kylskåpet
Drömmaren Baltzar von Platens (1898–1984) (som inte ska förväxlas med den berömde kanalbyggaren med samma namn) mest kända uppfinning var kylskåpet men han gjorde även försök att få fram konstgjorda diamanter. Under 1970-talet orsakade Baltzar von Platen sensationella tidningsrubriker då han påstod att han äntligen uppfunnit evighetsmaskinen. Patent- och registreringsverket blev dock inte tillräckligt övertygande och avslog ansökan.
Kylskåpet blev dock en hit och Electrolux anställde Baltzar von Platen och hans kollega Carl Munters för att vidareutveckla kylskåpet. Försäljningen tog fart och var en av orsakerna till Electrolux snabba tillväxt.
Källa: www.tekniskamuseet.se/baltzar-von-platen-kylskapet
Trepunktsbältet
Nils Bohlin (1920–2002) började sitt jobb på Volvos säkerhetsavdelning för att göra bilarna säkrare. Han lyckades mer än väl får man väl lov att säga. Enligt Volvos beräkningar har över en miljon liv räddats tack vare trepunktsbilbältet som Nils Bohlin uppfann. År 1959 blev Amazon och PV 544 de första Volvobilarna att utrustas med den nya uppfinningen och Nils Bohlin registrerade sitt patent på trepunktsbältet. Patent- och registreringsverket var dock osäkra då en annan typ av trepunktsbilbälte redan fanns registrerat men patentansökan beviljades.
Bohlins bilbälte är så säkert eftersom även överkroppen hålls fast. 1985 fick hans trepunktsbilbälte pris av den västtyska patentmyndigheten för att ha varit en av de åtta uppfinningar som varit till störst nytta för allmänheten.
Källor: www.volvocars.com/sakerhetshjalten
www.prv.se/sv/patent/livraddande-uppfinning
Fler kända svenska innovationer
Spotify – Daniel Ek och Martin Lorentzon (2006)
Primusköket – Frans Lindqvist (1888)
Bultsaxen – Jonas Byman (1890-talet)
Brännvin på potatis – Eva de la Gardie (1748)
Respiratorn – Carl Gunnar Engström (1950)
Skruvpropellern – John Ericsson (1836)
Lidokain för lokalbedövning – Nils Löfgren (1941)
Blåslampan – Carl Nyberg (1882)
Skype – Niklas Zennström (2003)
Fler svenska uppfinnare hittar du här och Patent och registreringsverket har med en lista med kända och okända svenska uppfinnare.
Läs mer
20 tankar och spännande fakta om kreativitet, enligt forskning
Unicorns vs Trist traditionell industri
8 spännande innovationer du troligen inte känner till