Har dina anställda rätt arbetstillstånd i Sverige?

En medborgare som kommer från ett land utanför EU/EES eller Schweiz behöver inte ha tillstånd för att arbeta i Sverige. Däremot behöver personer med medborgarskap i ett land utanför EU (icke EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare) i de flesta fall ha arbetstillstånd (jobbvisum) för att arbeta i Sverige. Det kan gälla även om personen bor eller har bott i ett EU-land. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att säkerställa att en anställd har rätt tillstånd på plats både innan och under anställningstiden. Du behöver säkra medarbetarens rätt att både befinna sig i och arbeta i Sverige för att inte bryta mot utlänningslagen.

Att anställa en person från ett land utanför EU, EES eller Schweiz – en så kallad tredjelandsmedborgare – innebär särskilda skyldigheter för arbetsgivare i Sverige. Reglerna är tydliga: oavsett om den nyanställda har permanent uppehållstillstånd eller inte och oavsett anställningens längd, måste arbetsgivaren underrätta Skatteverket om anställningen. Denna regel gäller för både svenska och utländska arbetsgivare som skickar personal till Sverige.

För att uppfylla kraven behöver arbetsgivaren fylla i blankett SKV 1160 och skicka den till Skatteverket i Malmö senast den 12,e i månaden efter att anställningen har påbörjats. Detta gäller även om tredjelandsmedborgaren endast arbetar tillfälligt i Sverige. Om den nyanställda ännu inte har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer, ska födelsetiden anges på blanketten. När ett personnummer eller samordningsnummer har tilldelats, måste arbetsgivaren skicka in en ny blankett med den uppdaterade informationen.

Vem ansvarar för att anmälan görs?

Det är arbetsgivaren som står för ansvaret att anmäla anställningen till Skatteverket. Vem som betalar ut lönen eller var den anställde utför sitt arbete har ingen betydelse – det är anställningsavtalet som styr vem som är ansvarig. Detta innebär också att utländska företag som sänder tredjelandsmedborgare till Sverige för att arbeta måste följa samma regler.

Viktiga kontroller före anställning

Innan anställningen påbörjas är det arbetsgivarens skyldighet att kontrollera att tredjelandsmedborgaren har ett giltigt uppehållstillstånd eller en motsvarande handling. En kopia av denna handling ska sparas i minst 12 månader efter att anställningen avslutats. Detta steg är avgörande för att undvika juridiska problem och säkerställa att anställningen sker i enlighet med svensk lag.

Undantag för dubbelt medborgarskap

En viktig detalj att notera är att om den anställde har dubbelt medborgarskap, där ett av dessa medborgarskap är från ett EU-land, EES-stat eller Schweiz, behöver ingen underrättelse göras. Detta undantag förenklar processen för arbetsgivare som anställer personer med sådant dubbelt medborgarskap.

Reglerna du måste känna till

Under hösten 2023 beslutade regeringen om nya regler som innebär att försörjningskravet för arbetstillstånd höjs. De nya kraven trädde i kraft den 1 november, vilket innebär att alla beslut om arbetstillstånd som fattas efter detta datum omfattas av de nya reglerna. För att beviljas arbetstillstånd måste lönen nu uppgå till minst 80 procent av den aktuella medianlönen.

Många arbetsgivare har idag av misstag personer anställda som saknar arbetstillstånd i Sverige. Om en arbetsgivare inte följer lagkraven för att underrätta Skatteverket om anställningen av en tredjelandsmedborgare kan det få allvarliga konsekvenser. Det kan i praktiken handla om brott mot utlänningslagen – vilket kan leda till fängelse, böter eller andra sanktioner för arbetsgivaren. Även om det skett av misstag.

Sedan den 1 augusti 2013 har arbetsgivare och uppdragsgivare i Sverige ett tydligt ansvar när det gäller anställning av personer från länder utanför EU. Ett EU-direktiv som infördes detta datum innebär att om du som arbetsgivare medvetet eller av oaktsamhet anställer någon som inte har rätt att vara eller arbeta i Sverige, riskerar du allvarliga sanktioner.

Dessa sanktioner kan inkludera en straffavgift och att du blir av med rätten till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner i upp till fem år. Dessutom kan du bli återbetalningsskyldig för tidigare utbetalda bidrag. I allvarliga fall kan överträdelsen leda till böter eller till och med fängelse.

Att följa dessa regler är inte bara en juridisk skyldighet, utan också en fråga om att skydda ditt företag från potentiellt förödande konsekvenser.

Källa: Migrationsverket och Verksamt