Organisationen Företagarna rullade under sommaren ut en rad opinionsartiklar om “kvinnors företagande”. Frida Boklund, regionchef för Företagarna i Kalmar län skrev bland annat i Barometern att det “behövs en bred palett av åtgärder som verkar över flera politikområden samtidigt” för att jämna ut en “ojämn könsfördelning”.

Svenskt näringsliv som inte vill vara sämre har en jämställdhetsexpert som driver samma agenda. Experten på jämställdhet, Isabelle Galte Schermer, kommenterar:

– Det är förvånande att vi placerar oss så lågt ned med tanke på att vi anses vara ett så jämställt land. Vi ligger i toppen av jämställdhetsindex både i EU och FN. Dessutom har vi en högre sysselsättningsgrad bland kvinnor än i de flesta andra länder.

Hon fortsätter: “Vi behöver förstå vad det är som ger högre trösklar till företagande i just Sverige och hur detta påverkar kvinnor och män. [...] Det finns ingenting som säger att kvinnor har sämre förmåga att driva företag än män. Snarare kan det ha det att göra med våra strukturer och hur dessa påverkar möjligheter och förutsättningar att vara företagare.”

Att landets två största företagarorganisationer driver en agenda som snuddar marxistisk vänsterpolitik är problematiskt. För det är vad det handlar om när debattörer skriver om att det “behövs en bred palett av åtgärder som verkar över flera politikområden samtidigt” för att få bort “trösklarna” och “strukturer”.

Olika val i livet - baserat på kön

Tittar man på forskning så vet vi att män och kvinnor gör olika val i livet och vi är inte, som många vill hävda, bara ett resultat av social påverkan.

Män är bland annat mer risktagande (James P. Byrnes; Dr. Chris Dawson) och alla som startat företag vet att risken är betydligt större än att ta en anställning.

Kvinnor är också generellt mer tillmötesgående (Feingold 1994; Costa et al., 2001) vilket kan påverka situationer där förhandling krävs gällande exempelvis ekonomisk ersättning. En tillmötesgående person kan också tänkas ha svårare att ta betalt.

Forskningen visar tydligt att män generellt är mer intresserade av saker och kvinnor är mer intresserade av människor. Därför väljer män oftare yrken som hantverkare och inom STEM, medan kvinnor oftare väljer yrken inom vård och omsorg. HR-yrket i Sverige består av 83% kvinnor, vilket också tydligt pekar på kvinnors intresse för människor. Här kan det dock finnas ett möjligt problem. Politiker har under decennier satt käppar i hjulet för skol-, vård- och omsorgsföretag, alltså typiskt kvinnliga branscher. Om det är en avgörande faktor för att fler inte startar företag i dessa branscher är dock svårt att säga då de andra könsbundna karaktärsdragen fortfarande påverkar.

Frivillighet eller politiska påverkansoperationer

Jämställdhetsparadoxen kallas fenomenet (Science, Pubmed). Den visar att ju mer jämställt ett land är, desto mer könstypiska yrkesval gör män och kvinnor.

Och är det inte just det som ett samhälle bör sträva efter? Att fria människor gör val i livet baserat på vad de innerst inne vill.

Alternativet är påverkansoperationer för att styra folket i den riktning som anses vara bäst. Social ingenjörskonst med andra ord. Vem avgör vad som är bäst för dig och mig?

Att fler kvinnor, och män, startar företag är bra. Fler företag tjänar alla på, men vilket kön företagsledaren har borde inte spela någon roll. Att gå i spåren av feminismen där kvinnan ses som ett offer om hon inte gör precis som män, gagnar heller ingen. De val kvinnor gör ses inte sällan av feministerna som mindre värt vilket i slutändan främst drabbar kvinnorna själva.

För tänk om de osynliga glastaken och trösklarna egentligen inte finns? Kanske är det så enkelt att män och kvinnor gör olika livsval precis som forskningen så tydligt pekar på.

Och är det i så fall verkligen så hemskt?

Patrik Nilsson


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.