Under coronapandemin införde regeringen möjligheten för företag att skjuta upp skatter, en åtgärd som förlängdes under energikrisen. Om anstånden har hjälpt är oklart men det medför nu långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Hittills har staten redan förlorat åtta miljarder kronor, och den siffran kan stiga kraftigt.

”Det är en anmärkningsvärd siffra, det är mycket pengar som vi går miste om. Däremot har ju anstånden kunnat hjälpa väldigt många företag. De som går i konkurs nu har kunnat leva vidare ett tag, de har kunnat haft anställda som haft ett jobb och på så sätt försörja ekonomin,” tillägger Envall.

Företagande.se skrev om detta förra året och kan visa en annan bild än den Skatteverket ger.

Ökad risk för spridningseffekter

Enligt Svenskt Näringsliv fanns redan före pandemin ekonomiska problem hos många av de företag som nu går i konkurs. Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att stödet borde ha varit mer tidsbegränsat och uttrycker oro för att de ökade konkurserna kan förlänga lågkonjunkturen.

”Nu går större och större företag med tillfälliga skatteanstånd i konkurs och då drabbar det även livskraftiga företag. Att man exempelvis inte kan betala leverantörsskulder,” säger Daunfeldt.

De förlorade miljarderna hade enligt Daunfeldt kunnat användas till andra ändamål, såsom skattesänkningar eller satsningar på välfärden.

”De här såna resurser som jag tror varje regering skulle velat haft,” konstaterar han.

Riksrevisionen granskar

Riksrevisionen undersöker just nu om de tillfälliga skatteanstånden varit en effektiv krisåtgärd. En rapport om granskningen väntas publiceras i februari nästa år.

Konkurserna och förlusterna är ett resultat av statens mörka sida där den först tvingar företag att helt- eller delvis stänga ner verksamheten, beordrar krav på vaccinering för att få vistas i vissa lokaler, för att sen tillfälligt låna ut pengar till samma målgrupp för de ska kunna överleva. Alla företag behandlades inte heller lika där större företag som till exempel Ica och IKEA kunde ha öppet, medan den lokala restaurangen inte fick servera mat till personer som ville sitta vid samma bord.

Nu ser vi resultatet. Maktutövningen riskerar att få långtgående ekonomiska konsekvenser för både företagare och staten själv.