– En viktig slutsats från dagens seminarium är att flera partier vill gå längre än utredningen, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret. Eriksson framhöll att det inte räcker att kontanter endast ska kunna användas till mat och medicin. Alla, inklusive de som lever i digitalt utanförskap, måste ha möjlighet att utföra vardagliga inköp och betala räkningar.

Kontantupproret underströk även vikten av att offentliga verksamheter, som museer, badhus och sjukhuskaféer, ser till att kontanter kan användas. Detta för att garantera en inkluderande och tillgänglig samhällsservice för alla.

Kontanter som en del av krisberedskapen

En av de centrala aspekterna som lyftes under seminariet var kontanternas betydelse för samhällsberedskapen. Kontanter är nödvändiga i krissituationer då digitala betalsystem riskerar att slås ut. Om människor inte kan göra betalningar kan det skapa kaos och sätta samhället i en sårbar situation.

Riksbanken har tidigare betonat att kontanter är avgörande för förtroendet för det finansiella systemet, vilket seminariedeltagarna tog fasta på. Kontantupproret uppmanade politiker att ta sitt ansvar och motstå påtryckningar från storbankerna för att minska kontanternas betydelse.

Seminariet visade tydligt att det finns en vilja bland flera partier att förstärka lagstiftningen kring kontanter. Kontantupproret ser detta som ett positivt tecken på att en mer inkluderande och robust kontanthantering kan bli verklighet i Sverige.

Björn Eriksson: Företag - ni behövs för att rädda kontanterna!


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.