De nya reglerna innebär bland annat en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn kombinerat med en sänkning av bolagsskatten till 20,6 procent.
Regeringen anför att alltför förmånliga skatteregler för ränteavdrag kan leda till urholkning av skattebasen och vinstförflyttning. En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs därför i form av en s.k. EBITDA-regel. Avdragsutrymmet uppgår till 30 procent av EBITDA. Detta kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen under de två första åren dock att vara 21,4 procent.
En förenklingsregel införs dock som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till fem miljoner kronor!1 Ett sådant avdrag får göras i stället för ett avdrag med 30 procent av avdragsunderlaget enligt EBITDA-regeln. Förenklingsregeln har dock varit omdebatterad, exempel på en artikel som har behandlat ämnet är en artikel i tidningen balans rubricerad ”Varför ska Sverige ha strängare skatteregler än EU kräver”. EU har nämligen gett medlemsstaterna möjlighet att dra av ”överstigande lånekostnader”2 med upp till 3 miljoner EUR, vilket med dagens penningvärde skulle innebära ungefär 31,3 miljoner kr. Regeringen ville dock inte införa ett sådant ”generöst” undantag utan avsåg först enbart låta undantaget uppgå till 100 000 kr, vilket föreslogs i departementspromemorian som publicerades 20 juni 2017.3
I den tidigare departementspromemorian föreslog också regeringen strängare regler än EU:s direktiv (vilka en stat kan införa enligt direktivets artikel 3) – de funderade över två alternativ där det ena alternativet var att man skulle få dra av ett s.k. negativt räntenetto med 25 procent av skattemässig EBITDA, vilket alltså innebär 5 % mindre än nuvarande proposition som medger att ett företag kan dra av ett s.k. negativt räntenetto med ett belopp som motsvarar 30 % av avdragsutrymmet.4 Regeringen backade således. Ett stort antal av de som hade svarat på remissen som sändes ut gällande lagförslaget ansåg nämligen att avdragsutrymmet bör vara 30 procent av EBITDA i enlighet med EU direktivet. Det huvudsakliga skälet som angavs för att procentsatsen borde vara 30 i stället för 25 är att det överensstämmer med vad som gäller i de flesta andra länder som har EBITDA-regler.5 Första förslaget om förenklingsregelns magra belopp och ovanstående visar att regeringen har panik över sina pengar. Varför kan man undra.
Reglerna om ränteavdragsbegränsningar antas slå särskilt hårt mot såväl fastighetsbranschen som andra kapitalintensiva branscher där kostnaden för kapital är en viktig produktionskostnad. Exempelvis anförde NCC: ”Sverige står inför stora investeringar i infrastruktur, byggande av kommersiella fastigheter och bostäder, vilka är kapitalintensiva och normalt kräver tillgång till lånat kapital. Förslaget kommer sannolikt att leda till minskat byggande och därmed lägre sysselsättning i Sverige, vilket är negativt för samhällsekonomin i stort.”6
Direktivet som har gett upphov till dessa ränteavdragsbegränsningar stadgar dock att en medlemsstat kan undanta lån som avtalats före den 17 juni 2016, lån som används för att finansiera ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt och finansiella företag. Regeringen undviker dock dessa möjligheter.7
Kontentan är att regeringen för det första ville ha tuffare begränsning av ränteavdrag än övriga EU länder, de ville ha en struntsumma som alternativ till ränteavdragsbegränsningsregler genom den s.k. förenklingsregeln trots att EU direktivet medgav belopp inom helt andra dimensioner, och de bortsåg helt och hållet från implementering av undantag från reglerna inom vissa branscher och för vissa syften.
Något stämmer inte. Regeringen gör allt de kan för att använda EU:s regler mot svenska folket. Men de blottar sig själva, de försöker urholka svenska entreprenörers expansionskraft så långt detta är möjligt, för att de frenetiskt inte på något sätt vill riskera någon del av skattebasen. Samtidigt kan man med ren logik räkna ut att reglerna kommer att slå tillbaka på dem.
Man kan också fråga sig varför vi ska låta EU styra våra skatteregler. Varför är vi inte ett självständigt folk som avtalar med varje enskilt land. Varför är vi inte ett folk som har valt frihet?
Snart är det val till riksdagen. Då behöver vi välja en regering som värnar om svenska företagares expansionsförmåga.
Betänk också att snart är det Europaparlamentsval. Se till att ledamöterna i Strasbourg inte styr Sverige och därmed ditt företags möjligheter till framgång. Verka för att decentralisera makt, och därmed öka din egen frihet.
John Knutsson
Sammanfattning av de nya skattereglerna
Propositionen innehåller sammanfattningsvis bland annat förslag som innebär:
1. Att bolagsskattesatsen sänks till 20,6 procent i två steg fram till 2021.
2. En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektornen enligt en så kallad EBITDA-regel med ett avdragsutrymme om 30 procent samt en alternativ förenklingsregel där beloppsgränsen sätts till fem miljoner kronor.
3. Att det införs ett så kallat primäravdrag för hyreshus i syfte att upprätthålla den höga takten på byggandet av hyreshus.
4. Ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler).
5. Att reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna lån som motverkar aggressiv skatteplanering snävas in och blir mer träffsäkra.
6. Att skatteregler om finansiella leasingavtal införs.
Källor:
1 Regeringens proposition ”Nya skatteregler för företagssektorn” 2017/18:245, publicerad 3 maj 2018, s. 122
2 Artikel 4 p. 3 a, ”Rådets direktiv (EU) 2016/1164”
3 Departementspromemorian ”Nya skatteregler för företagssektorn” Fi2017/02752/S1, s. 129
4 Regeringens proposition, s. 95
5 Lagrådsremiss ”Nya skatteregler för företagssektorn", 21 mars 2018, s. 82
6 Lagrådsremissen, s. 67
7 Propositionen, s. 85 f.
