Det stora problemet i klimatfrågan är att man frigjort enorma mängder fossilt koldioxid ur marken och genom förbränning och utsläpp överfört det till atmosfären. Enligt klimatrapporten kan vi få bort 80-90 procent av alla fossila koldioxidutsläpp på jorden - förutsatt att alla gör sin del.
Koldioxid blir till bakpulver
Fabian Levihn, forskare och ansvarig på Exergi, är en av entusiasterna inom området. Han är med och driver ett större projekt där man kommit så långt att man idag lyckas separera biobaserat koldioxid från övriga rökgaser. Forsknings- och utvecklingsarbetet görs i ett biokraftvärmeverk som byggdes 2016 i Värtahamnen. Det uppfördes intill det gamla kolkraftverket som efter lång tid fasades ut 2020.
Principen är egentligen enkel. Skogen binder koldioxid från atmosfären med fotosyntesen som grund. Om man sedan förbränner skogsmassa – växtlighet från skogen - skapar man ett minusutsläpp om man separerar koldioxid från rökgaserna och hindrar det från att återgå till sitt naturliga kretslopp, geosfären.
När Stockholm Exergy avskiljer koldioxid sker det i två etapper och i två separata torn.
Under den första etappen i torn ett sker en kemisk reaktion under högt tryck mellan Koldioxid och kaliumkarbonat som förenas och bildar Kaliumbikarbonat – ett industriellt bakpulver. Resten av rökgaser försvinner ut i luften igen.
Under den andra etappen i torn nummer två upphettas kaliumbikarbonaten upp till 105 grader och avger då koldioxiden. Det sker i likhet med en brödbakningsprocess – vid upphettning frigörs koldioxid. När den här processen är färdig har kaliumbikarbonaten återgått till kaliumkarbonat och koldioxiden är fri från alla ämnen inklusive kaliumkarbonat.
Pumpas några kilometer ner i marken
Koldioxiden övergår i flytande form när den kyls ned, vilket också gör den lättare att pumpa ned långt ner i marken. Än så länge har Stockholm Exergi inte kommit till den fasen. Svenska marknaden är ännu inte mogen för koldioxidlagring av den kalibern eftersom det saknas geologisk kunskap inom området.
– Det kan nog mycket väl bli möjligt att vi kan lagra koldioxid i Sverige längre fram men inte just nu, säger Fabian Levihn..
Till skillnad från Sverige, har länder med oljeproduktion gjort många provborrningar och skaffat sig gedigen kunskap om markförhållanden på ett helt annat sätt. Nu undersöker Stockholm Exergi om det finns möjlighet till lagring i Norge, Island, Danmark och England.
Lagringen sker i regel på några tusen meters djup, dit koldioxid pumpas. Det är bäst att lagra den i en porös berggrund som likt en svamp absorberar koldioxid och som över tid kommer att bilda mineraler.
Framtidsutsikter
Stockholm Exergis värmeverk i Värtahamnen kommer att ha kapacitet att fånga in 800.000 ton koldioxid per år vilket motsvarar ett års trafikutsläpp i Stockholm. Stockholm Exergi planerar för att förse 3-4 kraftvärmeverk i regionen med koldioxidinfångning. Fabian Levihn uppskattar att runt 40-60 anläggningar med kapacitet för koldioxiduppfång kommer att byggas över landet.
I dagsläget pågår runt 23 projekt i olika anläggningar runt om i Sverige - främst kraftverk och fabriker för framställning av pappersmassa – där man studerar den här tekniken i olika stadier. Egentligen är det ingen ny teknik. Den används av Stockholms gasverk sedan drygt 40 år liksom av bryggeriet i Liljeholmen för framställning av kolsyra.
För att klara två-gradersmålet enligt Parisavtalet måste man fånga upp 520 miljoner ton koldioxid fram till 2050. Det motsvarar 600 kraftverk globalt med samma kapacitet som den planerade pilotanläggningen i Stockholm. Det är fråga om enorma mängder.
– Framför allt engagerar vi oss och genomför det här projektet för att motverka de utsläpp vi inte kan kan bli av med, från bland annat läkemedelsindustrin. Vi hoppas kunna balansera utsläpp bättre i fortsättningen, berättar Fabian Levihn som trots allt ser positivt på framtiden.
