Modellen införs i enlighet med en EU-förordning från 2015 som syftar till att stärka elöverföring och underlätta integrationen av väderberoende elproduktion i det europeiska elsystemet. Svenska kraftnät menar att metoden tekniskt sett är positiv, eftersom den optimerar överföringskapaciteten inom befintliga nätstrukturer, men experter är oroliga över att den gynnar utländska konsumenter på bekostnad av svenska.
Företagande.se har vid flera tillfällen rapporterat om problemen med väderberoende elproduktion såsom vindkraft. Den bär inte sina kostnader då den endast levererar el när det blåser. Grön ESG-politik kan också ligga till grund för Europas ekonomiska kris.
Tidiga beräkningar, enligt TN, visade att svenska elkunder kan få betala så mycket som 200 miljoner kronor extra per vecka, eller en prishöjning på 17,5 procent i elområde 3. Även om testkörningar senare visat varierande resultat, verkar en bred enighet finnas om att priserna kommer att stiga, i och med att ökad kapacitet för export innebär högre elpriser även på hemmamarknaden. Kritiken har varit omfattande, men Svenska kraftnät och regeringen är fast beslutna att gå vidare.
Krav från EU: Inget fritt val
– "Det här är en kommissionsförordning och inte fritt val som Sverige kan göra eller inte göra," kommenterade energiminister Ebba Busch i förra veckan. Hon tillade att elhandelns prisökning för hushållen endast blir cirka 2,5 procent, då elhandeln utgör 26 procent av hushållens kostnader, medan andra faktorer som väder och kärnkraftens tillgänglighet kan påverka priset i lika hög grad.
Bland kritikerna finns elmarknadsexperten Bengt Ekenstierna, som ifrågasätter de nya prissättningsmetoderna och menar att svenska elkunder missgynnas. – "Jag ser gärna att vi fortsatt utvecklar elsamarbetet med våra grannländer men då måste det ske på sunda villkor så att svenska elkunder inte straffas med tyska elpriser," säger han. Enligt honom har systemet havererat och fungerar inte längre i dagens elsystemsmiljö där Sverige, på grund av stora vattenkraftsresurser, drabbas särskilt hårt.
Mats Nilsson, ytterligare en kritisk röst, har argumenterat för en paus i införandet av modellen och anser att den svenska konkurrenskraften kan skadas. – "Tyvärr för den svenska konkurrenskraftens del så verkar Svenska kraftnät och energiminister Ebba Busch gå vidare med denna modell vilket kommer att leda till att industrin och konsumenterna överlag får höjda elkostnader," säger han.
Nilsson menar också att modellen kommer leda till prisökningar oavsett nivån på elpriserna, och att energiministern felaktigt skyller problemen på EU-förordningar. Enligt honom saknas en tydlig strategi från Sverige jämfört med exempelvis Norge, där systemoperatören Statnett har ett tydligt uppdrag att främja nationella intressen.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning träder i kraft under tisdagens auktion, och Svenska kraftnät har genomfört parallella körningar under två års tid för att förbereda marknadsaktörerna. Trots detta kvarstår kritiken från många experter, som menar att modellens konsekvenser riskerar att bli kostsamma för svenska hushåll och företag.
