Anders Hedberg, en bonde utanför Bollnäs, driver en gård med omkring 150 kor. Han vittnar om en ständig kamp mot byråkrati, ekonomisk osäkerhet och en marknad som inte kompenserar bönder för deras arbete och investeringar. "Det är inte värdigt," uttrycker Hedberg, som årligen lägger ned tusentals arbetstimmar på sin verksamhet utan att se en rimlig avkastning.

– Det är inte värdigt för mig att lägga 6 000 arbetstimmar på ett jordbruk och bara ha en omsättning på tre och en halv miljon. Det fungerar inte, säger han till Epoch Times.

En av de största bovarna, enligt Hedberg och flera andra bönder, är den ständigt växande regelbördan som läggs på svenska bönder. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) rapporterar att en mjölkbonde idag har att förhålla sig till upp till 650 regler från olika myndigheter – en ökning från 278 regler 1996. Denna administration är inte bara tidskrävande utan också kostsam, vilket ytterligare försvårar för bönder att bedriva sina verksamheter med lönsamhet.

Situationen förvärras av förslag som ytterligare skulle kunna öka kostnaderna för lantbrukarna, såsom idéer om att avskaffa subventioner för jordbruksdiesel. För Hedberg skulle detta innebära en direkt ekonomisk förlust på upp till 80 000 kronor årligen, en kostnad som slutligen hamnar hos konsumenterna.

Det bästa sättet att stötta svenskt lantbruk är att köpa direkt av de svenska lantbrukarna. Handla gärna så lokalt du kan. Köp ägg av grannen, menar Anders Hedberg.

För att hantera denna kris efterlyser LRF åtgärder för att halvera regelbördan och förbättra lönsamheten för lant- och skogsbruket. Förbundsordförande Palle Borgström understryker vikten av att politiska löften om att minska byråkratin blir verklighet. "Vi är bönder, inte byråkrater," framhåller Borgström, som kräver konkreta åtgärder för att underlätta böndernas vardag och stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

Regeringen har tidigare vidtagit åtgärder som förstärkt återbetalning av skatten för jordbruksdiesel och infört fasta slakteriavgifter, men enligt de drabbade lantbrukarna räcker detta inte. Medan en ny Livsmedelsstrategi 2.0 är under utveckling, med förslag som syftar till att öka den svenska livsmedelsproduktionen, förblir situationen kritisk för många. Utan tydliga förbättringar riskerar Sverige att se en fortsatt minskning av antalet lantbruksverksamheter, vilket hotar landets livsmedelssäkerhet och självförsörjning. Jordbruksverkets statistik visar att antalet företag med nötkreatur minskade från 13 770 år 2013 till 9 949 år 2023.

Opinion: Forskning visar att köttproduktion inte påverkar klimatet

Fakta

Bondens andel av matkronan 2022.

• Rapporten Matkronan från LRF visar hur de pengar konsumenterna lägger på mat fördelas på de olika aktörerna: bonden, livsmedelsindustrin, importen, matbutiken och staten.
• Andelen av matkronan som bonden får ökade från 2021 till 2022 från 9 till 10 procent. Även importens andel ökade. Däremot minskade andelarna för industrin, fisket och handeln.
• Andelen av hushållens inkomst som läggs på maten var 13,6 procent, vilket är lågt i jämförelse med andra länder i Europa. År 2021 motsvarade det 284 miljarder kronor.
• Matkronan 2022: bonden fick 10 procent, staten fick 11 procent genom momsen, handlaren fick 33 procent, 20 procent gick till import (bönder och industrier i andra länder) och 24 procent gick till livsmedelsindustrin.
• 1995 när beräkningarna började, fick bonden nästan dubbelt så stor andel. Främst beror skillnaden på att svenskarna köper mer importerad mat.
• Industrins råvaror: 2022 var 39 procent importerade, medan 17 procent importerades 1995.
• Bondens andel skiljer sig åt för olika typer av råvaror.

Källa: LRF

Relaterad läsning: Agenda 2030 nedprioriteras av regeringen