Adam Kanne från kemikoncernen Perstorp, en av de ledande rösterna, framhäver att det inte är hållbart att kontinuerligt öka kostnaderna utan att äventyra företagens förmåga att konkurrera internationellt, skriver TN.

Det har gått fyra år sedan Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, lanserade den gröna given med ambitionen att nå nettonollutsläpp till 2050. Målet möts nu av stark kritik för att genomförandet stagnerar tillväxt och innovation. Även europeiska bönder har varnat för utvecklingen och genomfört en rad kraftiga protester det senaste året.

Debatten intensifieras i och med presentationen av den så kallade Antwerpendeklarationen, även känd som "the industrial deal". Detta dokument, undertecknat av ledare från Europas största företag och flera branschorganisationer, uppmanar till en ny balans där industrin får en mer central roll i omställningen.

Konkurrensen från länder som Kina och USA, med sina aggressiva subventionsprogram för gröna teknologier, framhävs som en ytterligare komplikation. EU:s företag står inför utmaningen att möta dessa konkurrenter samtidigt som de navigerar i en djungel av nya EU-regler som riskerar att begränsa deras konkurrenskraft.

Ett kritiskt område som företagsledarna pekar på är energiförsörjningen. Både Sverige och Tyskland som valt att lägga ner fungerande kärnkraft står inför stora utmaningar framöver.

Även järnvägsinfrastrukturen lyfts som ett problem. "Järnvägen har fått förfalla i 40 års tid men nu går det inte längre”, menar Magnus Svensson, chef för inköp och logistik vid SCA.

Inför valet av nästa kommission i juni uppmanas beslutsfattare att prioritera åtgärder som inte bara skyddar miljön utan även främjar en robust industriell sektor. Den balansgången blir avgörande för Europas framtid.