"Dessa protester har alla samma grundorsak: klyftan mellan böndernas verklighet och de centraliserade administrativa besluten i Bryssel, vilka skapar en konflikt, sa FNSEA:s direktör Arnaud Rousseau.

I november blockerade franska bönder vägar och började vända vägskyltar upp och ner med mottot "on marche sur la tête", för att symbolisera nationella och europeiska jordbrukspolitiker som "går på huvudet".

Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, avslöjade nyligen planer på att avskaffa skattebefrielsen för jordbruksdiesel till 2024 som ett sätt att ta itu med budgetunderskottet. Men på grund av starkt motstånd från bönderna nåddes en kompromiss, där tidsfristen förlängdes till 2026. Denna eftergift lyckades dock inte dämpa protesterna.

På ett liknande sätt genomförde även Frankrike denna åtgärd för att främja en grönare ekonomi. Det franska finansministeriet beslutade, efter samtal med olika intressenter inklusive FNSEA, att bevilja en sexårig förlängning, istället för den treåriga förseningen som sågs i Tyskland.

Nu uppmärksammar även de rumänska bönderna de höga dieselkostnaderna, försäkringsavgifterna, Europeiska unionens åtgärder för att skydda miljön och trycket på den inhemska marknaden från importerade ukrainska jordbruksvaror.

I Polen protesterade arga bönderna i november över att inträdet av ukrainska produkter på EU-marknaden kunde påverka konkurrensen negativt. De avbröt protesterna kort i december men nu återupptog de som svar på förväntade skatteökningar och krävde samtidigt statligt stöd för majs, vilket lägger press på den nya regeringen.

Bönder i östeuropeiska länder har klagat över att avskaffandet av tullar på ukrainskt spannmål och andra jordbruksprodukter efter Rysslands invasion som störde lokala marknader. Bönderna har krävt att tullarna återinförs. Det ungerska jordbruksministeriet sa den 15 januari att Bulgarien, Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien hade skickat ett brev till Europeiska kommissionen där de begärde att EU återinför importtullar på ukrainska spannmål, med hänvisning till orättvis konkurrens.

I Nederländerna, där motreaktionen varit starkast, ledde ett domstolsbeslut om kväveutsläpp 2019 till upprepade och rasande protester över regeringens försök att stänga gårdar och minska antalet djur.

I Belgien ledde liknande strider till konvojer av traktorer som blockerade EU-kvarteret i Bryssel i mars förra året.

På Irland, som haft färre protester, marscherade mjölkbönder, arga över kväverestriktioner, med sina kor till kontoren för tre regeringsministrar förra månaden.

Bönder i västra Europa har blivit allt mer hätska i sitt motstånd mot den påtvingade miljöskyddspolitiken. De menar att kostnaderna som denna politik innebär är alldeles för höga.

Om inte politikerna ändrar sig hotar de med att lägga ner sin verksamhet.