Betydande felprocent observerades inom specifika budgetområden:
- "Sammanhållning, resiliens och värden" uppvisade fel på 9,3 % år 2023, upp från 6,4 % år 2022 och 3,6 % år 2021.
- "Inre marknaden, innovation och digitalisering" hade fel på 3,3 % år 2023, en ökning från 2,7 % år 2022.
- Felen inom "Naturresurser och miljö" låg stabilt på 2,2 %.
ECA:s ordförande Tony Murphy uttryckte i förordet till rapporten oro över den betydande ökningen av den uppskattade felnivån för EU:s budget och betonade rapportens identifiering av "materiella och genomgripande" brister år 2023.
Dessa fel rörde främst icke berättigade projekt, kostnader och problem inom offentlig upphandling.
Problematiska fonder
Next Generation EU, ett gemensamt låneprogram knutet till Covid, har gjort EU till en av de största skuldutgivarna i Europa. Det är dock oklart hur de utestående 460 miljarder euro i skulder kommer att återbetalas.
EU har en kaskadmekanism för att täcka skulder om budgetmedel skulle ta slut, men Tony Murphy påpekar att de betydande räntekostnaderna kan ytterligare belasta framtida EU-budgetar. Han varnar för att utan nya inkomstkällor kan andra prioriteringar äventyras, vilket skulle lägga en börda på framtida EU-generationer.
Återhämtnings- och resiliensfonden (RRF), ett program från pandemins era, beskrevs som problematiskt ur ett ansvarighets- och spårbarhetsperspektiv. Rapporten påpekade att RRF:s bristande efterlevnad och hur medlemsstaternas kontrollsystem hanterar och rapporterar om dessa medel skapar risker för att skydda EU:s finansiella intressen.
Kritik mot Sveriges 150 miljarder till "coronafond"
Vänsterpartiet framförde i ett pressmeddelande samma kritik om ansvarighet och spårbarhet. De menar att fonden har kostat Sverige 150 miljarder kronor, en summa som är svår att spåra och som kunde ha använts till sjukvård, skolor och äldreomsorg. Det bör noteras att Sverige (liksom Danmark och Finland) inte fått några pengar från fonden då våra politiker inte har ansökt om pengar.
