– Det är en omöjlig ekvation. Det här är den största utmaningen kopplad till de demografiska skillnaderna som finns, säger Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Färre barn, fler äldre
Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos väntas antalet barn i åldern 1–5 år minska med över 80 000 fram till 2028 – nästan motsvarande en hel årskull. Samtidigt beräknas gruppen 6–15 år minska med 155 000 barn till år 2033. Samtidigt ökar antalet personer över 85 år med 60 procent.
– Om det ser tufft ut i dag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli. Resten av 2020-talet och hela 2030-talet kommer att bli mycket jobbigare, säger nationalekonomen Andreas Bergh.
För många kommuner innebär detta att tidigare år av tillväxt byts ut mot minskad befolkning. Mellan november 2023 och november 2024 minskade befolkningen i 191 av Sveriges 290 kommuner. Samtidigt har 235 kommuner fått färre barn – en ökning från 103 bara tre år tidigare.
Tvingas stänga skolor
I Lund, som har en relativt gynnsam försörjningskvot på 63, har politikerna redan tvingats fatta tuffa beslut.
– Bara under den här mandatperioden har vi fattat beslut om att stänga tre skolor. Men varje år när vi får nya demografiprognoser ser siffrorna sämre ut, så vi kommer under lång tid behöva jobba för att nyttja våra lokaler bättre än idag, säger Rasmus Törnblom (M), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Han understryker att det inte handlar om nedskärningar, utan om anpassning.
– Varje krona som vi lägger på tomma skolplatser är kronor som vi hade kunnat lägga på lärare, lektioner och läromedel.
Äldreomsorgen nästa stora prövning
Samtidigt som barnen blir färre, ökar trycket på äldreomsorgen. Fram till 2033 behöver den kommunala äldreomsorgen rekrytera 123 000 personer – både för att möta det ökade vårdbehovet och för att ersätta de som går i pension. Det motsvarar nästan hälften av hela den prognosticerade ökningen av sysselsatta i Sverige under samma period.
– Det här är väldigt utmanande. Man pratar ofta om kompetensförsörjning som ett kommande behov, men det är ett faktiskt behov redan nu, säger Emelie Värja.
I Lund märks personalbristen redan tydligt.
– Det är en jätteutmaning att hitta tillräckligt många undersköterskor till äldrevården. Vi jobbar med digitalisering som ett komplement för att använda resurserna mer effektivt, säger Rasmus Törnblom.
För att möta omställningen har samtliga kommunala nämnder i Lund fått i uppdrag att analysera hur de påverkas av befolkningsförändringarna. Kommunens effektiviseringspolitiska råd ska också granska och föreslå åtgärder.
– Det här kommer få effekter för stora delar av kommunens verksamhet. Från kultur- och föreningslivet till gymnasieskolan och stadsplanering. Ingen del av den kommunala organisationen ska kunna säga om fem, sex, sju år att vi inte såg det här komma, säger Törnblom.
