Under andra världskriget lyckades USA peta ner Storbritannien och pundet som herre på valuta-täppan. I och med Bretton Woods-avtalet blev dollarn bas för det internationella banksystemet, istället för guld som gällde innan krigen. Men avtalsparterna var oroliga att USA skulle missbruka sin nyvunna ställning och printa dollar ohejdat för att med nya dollar shoppa loss runt om i världen. Tänk om du hade en sedelpress hemma som printade svenska kronor! För att lugna omvärlden lovade USA att 35 pappersdollar alltid skulle kunna lösas in mot ett uns guld.
Men imperier måste kriga och krig kostar pengar. Trots löftet tryckte USA upp mer papperspengar än man hade täckning för i guld. På grund av dollarns ställning som global reservvaluta absorberades det mesta av nya dollar av omvärlden. På så sätt kunde imperiet finansiera sig med sedelpressen utan att orsaka prisinflation hemmavid. Det har sagts att USAs främsta exportprodukt är inflation. Allt fler länder, till exempel Frankrike, ledsnade på detta arrangemang. Den franske finansministern kallade dollarns särställning ett privilège exorbitant. Flera länder började returnera sina pappersdollar och begära ut hårdvaluta. Guldet sinade så snabbt i Fort Knox att president Nixon år 1971 såg sig tvungen att stänga guldbutiken. Hur mycket guld som finns kvar i Fort Knox sedan dess är inte allmänt känt. Nixon bröt dollarns sista koppling till guld och världen fick nöja sig med gröna papperslappar.
Imperiet hade befriat sig från guldets fotboja men det skapade också problem. Det gick inte att prångla ut hur mycket pappersdollar som helst till omvärlden längre. Om man fortsatte på samma spår skulle det bli enorm prisinflation hemmavid med påföljande inrikespolitiska problem. Men år 1973 uppstod krig mellan arabländerna och Israel. Det arabiska OPEC satte press genom att införa oljeembargo. Det ledde till en global oljekris. I det läget, år 1974, tog Henry Kissinger tillfället i akt att mäkla en kreativ överenskommelse: Israel skulle dra tillbaka sina ambitioner på mer territorium i arabvärlden. I gengäld skulle arabländerna avsluta embargot och framgent sälja olja i dollar. Detta skapade ny efterfrågan och global avsättning för nytryckta dollars. Dessutom skulle Saudiarabien investera vinsten i amerikanska statsobligationer. I praktiken innebär det att USA kunde köpa olja med nymanglade pengar. Så föddes petrodollarn för exakt 50 år sedan.
Dollarns status som världens reservvaluta stöds av ett antal sekundära institutioner, som Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Dessutom stöttar den amerikanska militär- och säkerhetsapparaten dollarns ställning. Den som motsätter sig dollarn kan vänta sig en invasion från Washington för att främja demokrati och för att flickorna ska få gå i skolan. Eller så får inrikes radikaler besök av CIA med ett erbjudande om valfri färg på sin nästa revolution. Fråga till exempel Saddam Hussein eller Muammar Khadaffi - om de fortfarande var i livet.
Det har i alla fall varit så farligt att lämna dollarn. Så sent som 2019 försäkrade Saudiarabien att man inte hade några planer på att sälja olja i någon annan valuta än dollar. Men världen ändras snabbt nu. Imperiet har försvagats av krig, hög skuldsättning, ideologi, woke-politik med mera. Det kan inte värna sina intressen på samma sätt som förr. Det är alltså inte så att ett petrodollar-avtal har gått ut. Det har bara blivit mindre farligt att bryta sig ur. Det är detta vi ser nu när Saudiarabien 2023 erbjöd sig att handla olja i andra valutor.
Att frigöra sig från dollarn och det amerikanska imperiet kommer givetvis ta tid. Och medan stora delar av världen, till exempel i Afrika och Asien, tagit sina första steg för att bryta sig loss finns det fortfarande andra, som Sverige och Finland, som frivilligt underkastar sig det kroknande imperiet. Men det stora skiftet är ostoppbart. Den Enda Supermakten är på väg att få rejäl konkurrens. Kina och Ryssland håller dessutom på att upprätta en ny form av guldbaserad valuta. I takt med att petrodollarn försvinner kommer USA få allt svårare att finansiera sig med lån utan att drabbas av mycket hög inrikes inflation. Krig, statsskuld, inflation - det är så imperier går under.
