Genom att flytta fokus till nettolönen och den totala kostnaden för arbetsgivaren kan vi skapa en klarare bild av hur vi bidrar till samhället, hur vår privatekonomi ser ut och vad våra arbetsgivare egentligen betalar.

Den här artikeln syftar till att öka förståelsen kring dessa frågor och skapa ett bättre underlag för diskussioner om skattesystemet och arbetsgivares kostnader.

Bruttolönen: En förpackning av din verkliga lön

Bruttolönen är som en förpackning. Den ser imponerande ut, men det är först när vi öppnar paketet och granskar lönespecifikationen som vi ser vad vi faktiskt får – nettolönen.

Låt oss illustrera detta med ett exempel. Två bröder, Östen och Dexter, tjänar samma bruttolön: 35 600 kronor per månad. Men eftersom Östen bor i Österåker, med Sveriges lägsta kommunalskatt (28,98 %), får han varje år cirka 18 000 kronor mer i nettolön än Dexter, som bor i Degerfors och betalar den högsta kommunalskatten (35,3 %).

Brödernas olika bostadsorter skapar olika ekonomiska verkligheter – trots samma bruttolön.

Vid löneförhandlingar kan det vara lämpligt att titta på statistik för bruttolön för att säkerställa att du får en skälig lön, men för att förstå och påverka din privatekonomi, fokusera på nettolönen istället för den förpackning som bruttolönen är.

Arbetsgivaren betalar mer än de flesta förstår

Om bruttolönen är en förpackning, är den ur arbetsgivarens perspektiv bara en del av den totala kostnaden. För att Dexter ska få sin nettolön på 27 185 kronor per månad, behöver arbetsgivaren betala 46 786 kronor. Detta inkluderar en arbetsgivaravgift på 31,42 % av bruttolönen.

Arbetsgivaravgiften är avgörande för att finansiera vårt sociala trygghetssystem och samhällsfunktioner som skola och sjukvård. Men en betydande del – den så kallade ”allmänna löneavgiften” – är mindre transparent. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-medlemskap och har sedan dess växt från 1,5 % till 11,62 % av bruttolönen. Idag används den för ”allmänt budgetförstärkande syfte”, enligt Skatteverket.

Det är få löntagare som känner till arbetsgivaravgiftens fulla omfattning. Om fler vore medvetna, skulle vi kunna ha en mer transparent debatt om vårt skattesystem och arbetsgivares kostnader.

Slutsatser och rekommendationer

För att lyfta dimridån kring bruttolönen och skapa en mer verklighetsnära bild av vår privatekonomi och arbetsgivares kostnader, kan vi:

1. Fokusera på nettolönen – Se hur den påverkas av faktorer som kommunalskatt och ålder, och hur den bidrar till din ekonomi.
2. Synliggöra arbetsgivaravgiften – Föreslå att denna inkluderas på lönespecifikationen för att ge bättre insikt i arbetsgivares kostnader.
3. Öka medvetenheten om den allmänna löneavgiften – Den är en dold skatt på arbete som få känner till.

Genom att sprida denna kunskap kan vi både förbättra individers förmåga att påverka sin privatekonomi och bidra till en mer transparent och begriplig debatt om arbetsgivarens förutsättningar.

Siffrorna och definitionerna i den här artikeln kommer från Skatteverket och SCB och beräkningarna gjordes i skatteuträkningsverktyget på ekonomifakta.se under december 2024.

Om artikelförfattaren:

Annika Rosendahl är en erfaren ledare, författare och ledarskapscoach med över 20 års erfarenhet inom näringslivet. Hon hjälper ledare att hitta tid och mod att leda på sitt unika sätt och stöttar individer och företag att uppnå hållbara resultat. Du kan läsa mer på www.annikarosendahl.com.