En strategisk bitcoinreserv – USA:s ”digitala Fort Knox”
Kärnan i satsningen är den strategiska bitcoinreserven, som av Trumps rådgivare David Sacks kallats för ett ”digitalt Fort Knox”. USA äger redan över 200 000 bitcoin genom beslag från brottsmål, bland annat Silk Road-härvan och ransomware-attacker. Dessa tillgångar, värda cirka 17,5 miljarder dollar i mars 2025, ska nu behållas istället för att säljas.
Dekretet ger dessutom Finans- och Handelsdepartementen uppdraget att utforska sätt att öka innehavet av bitcoin utan att belasta skattebetalarna. Enligt CNN Business handlar det om att stärka USA:s konkurrenskraft mot länder som Kina, som misstänks bygga upp egna kryptotillgångar i hemlighet. Trump själv har kallat bitcoin ”digitalt guld” och ser det som ett skydd mot inflation, tack vare dess begränsade utbud på 21 miljoner coins.
Reserv för andra digitala tillgångar
Utöver bitcoinreserven skapas även en digital tillgångsreserv för andra beslagtagna kryptovalutor. Enligt Reuters kan detta inkludera Ethereum, XRP, Solana och Cardano – valutor som Trump nämnde i ett Truth Social-inlägg den 2 mars 2025. Det inlägget ledde till att priserna på dessa kryptovalutor tillfälligt steg med 10–13 %.
Till skillnad från bitcoinreserven finns dock inga planer på att köpa fler av dessa kryptovalutor. Istället kan Finansdepartementet välja att sälja dem eller hantera dem utifrån marknadsläget. Departementet har 60 dagar på sig att rapportera exakta innehav och strategier.
Varför gör USA detta?
Det finns flera anledningar till att Trump-administrationen satsar på kryptovalutor.
- Ekonomisk strategi: Bitcoin ses som en möjlighet att stärka USA:s ekonomi i en värld där dollarns dominans hotas av digitala valutor och centralbanksstyrda digitala valutor (CBDC). Värdet på bitcoin har stigit från 29 000 dollar år 2021 till 109 000 dollar i januari 2025, vilket gör det till en potentiellt lukrativ investering.
- Politiskt löfte: Under valkampanjen 2024 lovade Trump att aldrig sälja statens beslagtagna bitcoin och att göra USA till ”världens kryptohuvudstad”. Den nya strategin ses som ett sätt att infria det löftet, samtidigt som den stärker relationen till kryptoindustrin, som stöttade hans kampanj ekonomiskt.
- Geopolitiska skäl: Kryptovalutor är svåra att sanktionera, vilket gör dem attraktiva för länder som Ryssland och Iran. Genom att själva hålla en betydande mängd krypto vill USA behålla sitt inflytande på den globala marknaden.
Satsningen har väckt blandade reaktioner. Kritiker varnar för bitcoins volatilitet – även om det just nu når rekordnivåer, kan priset falla snabbt, som vid kraschen 2018. Det finns också oro för att en mer kryptovänlig politik kan leda till slappare regleringar och öka risken för investerare.
Samtidigt ser Trump-administrationen det som en chans att modernisera ekonomin. Om bitcoin stabiliseras och får bredare acceptans kan reserven visa sig vara en smart strategi. Finansdepartementets kommande rapport i maj 2025 väntas ge mer klarhet kring hur reserven ska växa och hur andra kryptotillgångar ska hanteras.
