Hela näringslivet och i princip alla remissinstanser reagerade med storm mot Skatteverkets ensidigt utformade förslag som skickades ut av regeringen på remissrunda. Förslaget skulle bland annat innebära att svenskar som lämnade landet, omedelbart skulle beskattas för innehaven i sina svenska företag, som om de hade sålts, på avresedagen.
Sveriges skatteintäkter sipprar genom regeringens fingrar och omfördelas enligt drömmar och visioner baserat på en värdegrund som har byggts upp, en utopi som upphöjts till högst åtråvärt. Det verkar fylla ett tomrum i den svenska folksjälen och blir en religiös vurm för medmänsklighet. Men det kostar, och ett sätt att i panik införa nya skatter för att finansiera statsapparaten utreddes nyligen genom den s.k. exitskatten som dock stoppats i hast .
I princip alla remissinstanserna uttryckte med ve och fasa sin totala bestörtning över promemorian . Liksom tjurfäktaren i berättelsen om tjuren Ferdinand slet sitt hår, slet exempelvis följande remissinstanser sitt hår: Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Fastighetsägarna Sverige, Näringslivets skattedelegation, Föreningen Svenskt Näringsliv, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund. Ja, listan kan göras lång.
Det fanns dock En remissinstans som vurmade för förslaget med enbart lovord – LO, Landsorganisationen i Sverige. Dock är deras åsikt köpt av regeringen, då Socialdemokraterna och LO har ett tajt samarbete, bland annat genom finansiering av Socialdemokraternas valkampanj. Nog om det.
Vad skulle exitskatten inneburit för människor som lämnar Sverige?
Den skulle inneburit att en skattskyldig fysisk person som flyttar ut ur Sverige med orealiserade vinster på vissa kapitaltillgångar, t.ex. aktier, fonder och andelar i handelsbolag, överstigande 100 000 SEK skulle beskattas som om tillgångarna avyttrats till marknadsvärdet. Investeringssparkonton undantogs och vissa anståndsbestämmelser fanns för en begränsad period med vissa begränsningar. Men i princip skulle man beskattas för sina aktier samma dag man lämnar Sverige, oavsett om man har sålt sina tillgångar eller ej!
I den andra delen av lagförslaget föreslogs att benefika överlåtelser (t.ex. arv, bodelning och gåva) av ovannämnda kapitaltillgångar till en fysisk person, som är begränsat skattskyldig eller enligt tillämpligt skatteavtal har sin hemvist i ett annat land, ska beskattas. Tillgången ska då anses avyttrad till marknadsvärdet. Här angavs inga anståndsmöjligheter överhuvudtaget. Detta skulle i praktiken innebära att om ett företag ärvs av barnen och dessa barn bor utomlands så skulle hela företaget behöva beskattas som om det hade sålts samma dag som föräldern som ägde företaget dog.
Det skulle i realiteten innebära att många företag skulle behöva säljas omedelbart för att skatten skulle kunna betalas. De skulle inte ha råd att hosta upp pengarna eftersom inga pengar influtit vid en försäljning ännu för att kunna betala skatten. Skatten, kapitalvinstskatt för okvalificerade andelsägare och 3:12 beskattning för kvalificerade andelsägare, skulle i princip behöva betalas på Dagen då föräldern som ägde företaget dog, om arvtagarna bor utomlands!
I slutet av denna artikel kan du läsa 10 exempel som visar hur lagstiftningen skulle medföra att företag havererar.
Kan vi räkna med ytterligare försök av regeringen att införa exitskatten?
I finansminister Magdalena Anderssons artikel i Dagens Industri den 25 mars 2018 meddelade hon att regeringen skrotar exitskatten på grund av remissrundan. Men hon aviserar att hon vill ha en löpande dialog med företrädare för näringslivet för att en reform på området ska kunna genomdrivas. Vi kommer alltså med säkerhet se en re-match på området från regeringens sida nästa mandatperiod om de regerar då.
Vad ska du tänka på i framtiden?
Faran är över för denna gång för den som planerade en utlandsflytt och som äger andelar i svenska företag eller som har barn i utlandet som du planerar ska ärva familjeföretaget. Oavsett om en annan regering skulle styra Sverige är arbetet mot ”skatteflykt”, ”erodering av skattebasen”, ”skatteplanering” och allt vad det kallas för, något som har blivit en stark trend att till varje pris motverka.
Den nuvarande regeringen är inte den enda regeringen som skulle offra de mer bemedlade i samhället på kapitalets altare, att ändamålet helgar medlen är många politikers fackla, oavsett politiskt läger. Denna gången gick det för långt. Regleringen skulle i själva verket krossa svenska företag och näringslivets parter kämpade kraftigt för att regeringen inte skulle kunna ta ett enda steg längre.
Vårt demokratiska system medför dock att folket ständigt lämnas utanför. Politikerna har under mandatperioden i princip diktatorisk makt över landets lagstiftning. Vill de, kan de köra över vem som helst, bara de har tillräcklig uppbackning i riksdagen.
För att motverka sådana här skamliga lagförslag i framtiden måste Sveriges demokratiska system ändras, bland annat genom att lagförslag kan stoppas genom folkomröstningar på initiativ av en del av befolkningen. Framöver ska vi presentera ett sådant system, Schweiz demokratiska system.
Tills vidare, och fram till nästa försök från regeringen att gripa tag om din livrem, håll utkik och vakta din skattkista!
Citat från remissinstanserna om exitskatten
Föreningen Auktoriserade Revisorer
– ”Det framgår inte att några utomstående intressenter har haft inflytande över processen eller ens tillfrågats. Promemorian verkar dessutom ha tillkommit på Skatteverkets eget initiativ, utan att regeringen eller någon annan har lyft frågan.”
– ”Enligt FAR är konsekvensanalysen vad avser enskilda och företag praktiskt taget obefintlig.”
Företagarna
– ”Företagarna avstyrker promemorians förslag i dess helhet. Såväl processen för promemorians framtagande, innehållet i de framlagda förslagen, deras potentiella konsekvenser för svenska företagare och näringslivet i stort, liksom promemorians bristande konsekvensanalys, ligger till grund för vårt ställningstagande.”
– ”De försvagade incitamenten gäller inte bara utländska experter som flyttar till Sverige, utan också svenska nyckelpersoner som inhemska företag vill skicka utomlands för att t.ex. undersöka eller övervaka en internationell expansion. Ifall dessa blir begränsat skattskyldiga i Sverige under utevaron, löper de risk att bli latent eller omedelbart beskattade för värdet av sina andelar i företaget – även om de inte sålt andelarna, eller ens avser att göra det.”
Näringslivets skattedelegation
– ”Det föreslagna skattesystemet kommer kraftigt försvåra generationsskiften i familjeföretag. Flera företagare har också efter att promemorian skickats på remiss berättat om hur förslaget, om det genomförs, omintetgör deras planer på generationsskifte.”
– ”Skatteverket har medgivit att de inte har beaktat hur förslaget påverkar företag. Skatteverket har inte heller bedömt hur många som faktiskt berörs av förslaget som helhet.”
– ”Mot bakgrund av att många människor tillfälligt bosätter sig utomlands, exempelvis för studier eller arbete under något eller några år riskerar förslaget att drabba oproportionerligt många personer. Förslaget träffar således inte bara kapitalstarka individer utan berör samtliga personer med en orealiserad kapitalvinst där mottagaren är begränsat skattskyldig.”
Exempel på situationer som exitskatten skulle ha krockat med vanliga människor
Nedanstående konkreta exempel som Näringslivets skattedelegation tog fram syftar till att visa de orimliga konsekvenserna som riskerar att följa om förslaget skulle genomförts:
Verkliga exempel
1. Kompetensförsörjningen i svenska företag
Av debattartikeln Exitskatten straffar utlandssatsningar, Kronander, i Dagens Industri, 7/2–2018, framgår tydligt hur förslaget kan hindra företaget Sectra AB från att expandera.
Sectra är ett svenskt företag som bl.a. är verksamt inom medicinsk teknik. Bolaget skickar ofta ut svenska experter under ett par år. Särskilt i uppstartsskeden anser bolaget att det är en nödvändighet då utländska personer med tillräcklig expertis saknas. För utlandssatsningar och exportverksamhet är företaget således beroende av att det smidigt går att tillfälligt stationera ut svenska experter. Främst är det till USA och Asien som detta aktualiseras.
Eftersom nästan samtliga av Sectras nyckelpersoner äger andelar i företaget sedan en längre tid tillbaka skulle förslaget försvåra dessa nödvändiga utsändningar. Personerna har ingen egentlig avsikt att sälja sina andelar och skulle de tvingas att realisera sina latenta vinster skulle de förmodligen avstå från utlandsuppdraget.
Detta skulle drabba fler företag än Sectra och de minskade exportintäkterna skulle leda till en minskad skatteinkomst överstigande en miljard per år till statskassan, spår Sectras VD.
2. Generationsskiften i familjeföretag
I Dagens Industri, 12/2–2018, Ilskan växer mot nya skatten, Nordenskiöld, Öjemar & Wolodarski, belyses förslagets konsekvenser för det världsledande svenska företaget Eleiko vid ett kommande generationsskifte.
Eleiko, som omsätter 300 miljoner och har 110 anställda, har varit familjeägt i över 20 år och ägs idag av Gunnila. Hon har fyra barn av vilka tre arbetar inom företaget. Företaget har de senaste åren mer än fördubblat antalet anställda. I syfte att expandera verksamheten är en av Gunnilas söner för stunden aktiv i ett amerikanskt dotterbolag till Eleiko. Dottern är å sin sida på väg att flytta till Frankrike för att expandera företaget på den marknaden.
Då familjens tillgångar är knutna till företaget skulle det föreslagna systemet omöjliggöra ett generationsskifte utan att företaget skulle behöva säljas. Förhoppningen, och avsikten, att driva företaget vidare i familjen omintetgörs således om förslaget blir verklighet.
3. Benefika överlåtelser A (anonymiserat)
Lena är den enda arvingen till Stina, som driver en matleveransverksamhet. I två år har Lena tillsammans med sin japanske man bott i Osaka där hon läser en magisterkurs i ledarskap, med avsikten att efteråt flytta hem till Sverige. En dag avlider Stina i en bilkrasch varpå samtliga andelar i det aktiebolag där verksamheten bedrevs skiftas till Lena. Vid överlåtelsetillfället anses Lena ha sitt centrum för levnadsintressen i Japan, och andelarna anses därför avyttrade enligt Skatteverkets förslag. Eftersom verksamheten hade goda framtidsutsikter och ett väl upparbetat varumärke blir kapitalvinsten stor och Lena skulle, om förslaget genomförs, tvingas skuldsätta företaget för att betala sin skatt, vilket skapar räntekostnader som på sikt skadar verksamhetens livaktighet.
4. Benefika överlåtelser B (anonymiserat)
På ålderns höst flyttar den brittiske medborgaren Jonathan till Sverige för att leva med sin fru Johanna. Efter att ha bott i Sverige i endast ett år avlider Jonathan, varpå en del av hans arv skiftas till Johanna men resterande del går till hans barn från tidigare äktenskap, som är bosatta i Storbritannien. Bland tillgångarna finns ett stort antal värdefulla andelar i ett amerikanskt teknologiföretag som Jonathan förvärvade billigt under en kris i företaget under 1980-talet. Vid arvsskiftet till barnen i utlandet anses dessa andelar avyttrade och ska enligt förslaget tas upp till full beskattning i Sverige, trots att deras värdetillväxt endast till minimal del skett under Jonathans vistelse i Sverige.
5. Anstånd A (anonymiserat)
Den unge entreprenören Reza driver ett appföretag. För fem år sen fick företaget sin första externa finansiering från en svensk riskkapitalfond, enligt vilken hans företag vid det tillfället var värt en miljard kronor. Därefter flyttade Reza från Malmö till Silicon Valley i USA för att kunna utveckla sitt företag vidare. Vid utflytten kan Reza enligt förslaget erhålla ett anstånd för betalningen av flyttskatten på sina andelar i sitt företag. Eftersom han nu varit bosatt i ett land utanför EES i fem år förfaller hans anstånd till betalning enligt förslaget. För att kunna betala skatten skulle Reza tvingas sälja av en stor andel i sitt företag.
6. Anstånd B (anonymiserat)
Lukas och Jasmine bedriver en specialiserad grossistverksamhet som importerar dadlar och saffran från Iran. För att kunna få bättre kontroll på importverksamheten överväger de att flytta till Iran. Eftersom Sverige saknar skatteavtal med Iran innebär dock en sådan flytt, enligt förslaget, att de omedelbart beskattas för värdet på deras andelar i sitt gemensamma aktiebolag. Då värdet på bolaget ännu inte motsvaras av ett stort kassaflöde kan de inte betala en sådan skatt. Det är därmed omöjligt för dem att genomföra flytten om förslaget antas.
7. Anstånd C (anonymiserat)
Efter sin pension flyttar Vanja till Spanien. Kvar i Sverige finns hennes syster Kajsa som väljer närheten till familjen framför solen. Både Vanja och Kajsa innehar andelar i familjeföretaget, och när Vanja flyttar ut får hon, enligt förslaget, anstånd med exitskatten. När Vanja avlider upphävs hennes anstånd och hennes arv belastas med den svenska skatten, trots att samtliga hennes arvingar finns i Sverige. Vid Kajsas arvskifte till samma arvingar sker ingen motsvarande beskattning utan fullständig kontinuitet gäller.
Principiella exempel
8. Generationsskifte genom gåva
A är delägare i fåmansföretaget X AB i vilket A är verksam i betydande omfattning. A överväger, som ett led i ett generationsskifte, att genom gåva överlåta sina aktier i X AB i lika delar till sina tre barn, bosatta i Sverige, Tyskland respektive USA. Aktierna i X AB antas ha ett marknadsvärde om 5 miljoner kronor och anskaffningsvärdet för aktierna uppgår till 0,1 miljoner kronor. A har tjänsteinkomst över brytpunkten men inget sparat gränsbelopp för sina aktier.
Gåvan till det barn som bor i Sverige medför enligt förslaget, liksom enligt dagens regler, inga skattekonsekvenser. Däremot ska A enligt det presenterade förslaget beskattas för den orealiserade vinst som är hänförlig till de aktiegåvor som lämnas till de två barn som är bosatta i Tyskland respektive USA. Av den orealiserade vinsten på 4,9 miljoner (5,0-0,1) ska A därför ta upp cirka 3,3 miljoner kronor i inkomstslaget tjänst, eftersom aktierna är kvalificerade och A saknar sparat gränsbelopp. Detta medför en skatt om knappt 2 miljoner kronor (3,3 miljoner * 57 % marginalskatt).
9. Generationsskifte genom arv
B är delägare i fåmansföretaget Y AB i vilket B är verksam i betydande omfattning. B avlider och efterlämnar två barn, som båda är bosatta utanför Sverige. Aktierna i Y AB antas ha ett marknadsvärde om 1 miljard kronor och anskaffningsvärdet för aktierna uppgår till 1 miljon. B har inget sparat gränsbelopp för sina aktier.
Eftersom båda arvingarna är bosatta utanför Sverige ska enligt förslaget hela den upparbetade vinsten (999 miljoner kronor) hänförlig till aktierna i Y AB beskattas hos den avlidne/dödsboet. Skatten kan beräknas uppgå till cirka 300 miljoner kronor (30 % av 999 MSEK).
10. Bodelning
Makarna A och B har varit gifta några år när B, boendes utomlands, lämnar in en skilsmässoansökan. Vid tidpunkten för skilsmässan har A betydligt mer tillgångar än B. I princip hela A:s tillgångsmassa består emellertid av andelar i det onoterade bolag som A bedriver.
Förutom att A är tvungen att ge B en del av andelarna i Bolaget kommer A dessutom enligt förslaget att drabbas av en utflyttningsskatt på dessa överförda andelar. Genom den föreslagna utflyttningsskatten förfördelas A i bodelningen.
/John Knutsson
Denna text är skribentens personliga åsikter. Vill du skriva en insändare eller en replik kan du göra det här |