Straffbeskattning på teknikprodukter slår hårt mot branschen. Lagen innebär att ett visst skattebelopp läggs på i princip alla elektronikvaror du köper i en svensk butik. Men ingen skatt läggs på elektronikprodukten om du som konsument köper från en utländsk säljare.

Lagen innebär att skatt tas ut om 8 kronor per kilo vara för vitvaror och 120 kronor per kilo vara för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet ska dock uppgå till 320 kronor per vara¹. Skatten tas ut per kilo vara eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer flamskyddsmedel.

Det blir ett mycket litet påslag på lätta varor som mobiltelefoner. Exempelvis väger en Iphone 5s enbart 112 gram, det blir 0,112 x 120 kr i kemikalieskatt, dvs. 13,44 kr påslag.

Men låt säga att du köper ett Xbox One, som väger något över 3 kg, då kommer du genast upp i maxgränsen och den nya lagen om kemikalieskatt innebär då ett påslag om 3 x 120 kr, dvs. 360 kr, vilket sänks till 320 kr eftersom det är maxbeloppet. Köper du ett kylskåp, som man kan utgå från väger ungefär 70 kg så får du betala 8 x 70 kr, dvs. 560 kr i kemikalieskatt, som alltså reduceras till 320 kr som är maxgränsen.

Påslaget är dock exkl. moms. Lägger man till moms blir maxgränsen 400 kr inkl. moms. Branschen har redan hårt pressade marginaler, så förmodligen är det konsumenterna som redan nu betalar en större del av detta belopp genom prishöjningar och elektronikföretag som Mediamarkt får förmodligen använda konstgjord andning genom lån/koncernbidrag från moderbolaget, kombinerat med uppsägning av personal och därför sämre service till kunderna.

Enligt regeringen bedöms e-handeln till följd av den införda skatten öka med enbart 0,4 %. Men redan idag är e-handeln i exempelvis hemelektronikbranschen hög (mer än 30 procent för vissa produktgrupper)². Var tredje konsument e-handlar från utländska aktörer varje kvartal. Regeringens uppskattning ter sig därför som i grov underkant.

I genomsnitt spenderar hushållen 12 700 kr per hushåll och år på elektronik. Om denna elektronik skulle omfattas av full skatt, utan möjlighet till avdrag, skulle det motsvara ökade konsumtionsutgifter på ungefär 1000 kronor per hushåll och år³. Kemikalieskatten är alltså egentligen en indirekt skattehöjning på svenskens inkomster.

Kommer kemikalieskatten ha någon effekt på miljön? Först ska man slå fast att någon typ av flamskyddsmedel måste användas kring ett kretskort, för att förhindra brand vid eventuella problem⁴. Vad man också måste slå fast är att det i regel är utländska tillverkare som säljer teknikprodukter i Sverige. Att de skulle lägga ner resurser på forskning för att ändra till ett fullkomligt miljövänligt alternativ för att svenska staten önskar det, är inte troligt.

Om vi sedan går till av regeringen påstådda miljöeffekter, som ska stå som moralisk grundpelare till hela lagen, skriver regeringens utredare att lagen ska leda till användningen av mindre farliga flamskyddsmedel samt att de flamskyddsmedel samt övriga farliga ämnen som denna elektronik skulle ha innehållit inte får möjlighet att spridas i människors hemmiljö eller till miljön.

Utredaren framhåller att ”detta är en hälsovinst” samt tillägger att ”storleken på denna hälsovinst är oklar”. För att påvisa hälsovinsten tar utredaren fram en svensk studie om hälsokostnaderna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av ämnen som dels inte används som flamskyddsmedel men beskrivs som att de har liknande kemisk struktur och liknande egenskaper som en del flamskyddsmedel har. Läser man vidare i utredarens rapport framstår argumentationen som ett stort hopkok med kedjesammanhang som är långt ifrån rimliga och inte har någon som helst applicering på vanliga teknikprodukter människor köper i affären.

Kemikalieskatten har fått massiv kritik från svenskt näringsliv⁵, elektronikbranschen⁶, svensk handel⁷ och t.o.m. Skatteverket⁸. Ändå lyssnar inte regeringen, samtidigt som de gör gällande vidlyftiga argument om potentiella orsakssamband kopplade till eventuella hälsoeffekter för människors hälsa. Det framstår snarare som att regeringen har annat sikte i periskopet och det är att mjölka svenska skattebetalare samtidigt som Miljöpartiet genom kohandel får möjlighet till att införa sin utopiska dröm. Det ska framhållas för läsaren att regeringen förväntas fylla sina punkterade fickor med ytterligare 2,4 miljarder⁹ per år genom kemikalieskatten. Samtidigt lastar de svenska skattebetalares samveten med att detta är ett ”nödvändigt ont”.

Kemikalieskatten kan sammanfattas med orden från Svensk Handel (och min tolkning inom parentes):

• Marginell miljönytta (snarare noll miljönytta, då vi inte kommer påverka omvärldens produktion)
• Snedvriden konkurrens/ökad utländsk e-handel (beställ på nätet, så sänker du ditt lokala elektronikföretag)
• Ökade kostnader (i princip kommer försäljningen minska i företag som redan är enormt prispressade, vilket kommer att leda till stort antal förlorade jobb. Enkel företagsekonomisk matematik)
• Ökad administration (att göra alla beräkningar på varje såld elektronikprodukt och bokföra den, vet varenda själ som driver företag, att det blir ännu en belastning företagsekonomiskt, som i princip kan betraktas som en ”förklädd” ”skatt” mot företagaren)
• Ingen kommer undan!

/John Knutsson

Källor:
1. Lagrådsremiss ”Skatt på kemikalier i vissa konsumentvaror”, s. 30, http://www.regeringen.se/skatt-pa-kemikalier
2. http://www.kemikalieskatten.se/ElektronikBranschens-remissvar-på-SOU-2015_30.pdf
3. Lagrådsremissen s. 85
4. Remissyttrande Elektronikbranschen, http://www.kemikalieskatten.se/ElektronikBranschens-remissvar-på-SOU-2015_30.pdf
5. http://www.kemikalieskatten.se/Kemikalieskatt.31.Svenskt-Näringsliv.pdf
6. http://www.kemikalieskatten.se/ElektronikBranschens-remissvar-på-SOU-2015_30.pdf
7. http://www.svenskhandel.se/kemikalieskatten-ger-inte-battre-miljo-men-farre-jobb/
8. https://www.skatteverket.se/remissvar/2015/remissvar2015
9. Lagrådsremissen, http://www.regeringen.se/skatt-pa-kemikalier-i-vissa-konsumentvaror, s. 30