Lagen om skatt på flygresor trädde i kraft 1 april. Den innebär att en extra skatt ska betalas för passagerare som reser från en flygplats som är lokaliserad i Sverige. "Flygskatter är kontraproduktivt, det utarmar flygbolagens möjligheter att investera i miljöteknik", säger Föreningen svenskt flyg, vilket bara är en liten del av den fräna kritik som regeringen fått.

Det flygföretag som utför flygningen är skattskyldigt, men med redan hårt pressade marginaler i branschen så innebär det i praktiken att passagerarna betalar skatten. Detta har varit en helt medveten handling från regeringens sida för att få folk att flyga mindre.

• 60 kr skatt per passagerare tas ut på följande destinationer
• 250 kr skatt per passagerare tas ut på följande destinationer
• 400 kr skatt per passagerare tas ut på de destinationer som inte nämns i ovanstående listor.

Kategorierna bygger på principen att ju längre du flyger, desto högre skattepåslag.

Varför inför regeringen flygskatten?

Regeringen menar att flygskattens införande ska minska klimatpåverkan. Skatten ska dessutom ”motivera resenärer att välja andra, mer miljövänliga, alternativ”. Enligt rapporter släpper svenskt flyg totalt sett ut lika mycket s.k. ”koldioxidekvivalenter” som personbilstrafiken. Förutom koldioxid anför regeringen att flyget släpper ut vattenånga, kväveoxider, svaveldioxid och sot vilket ökar klimatpåverkan.

Effekter för Sveriges statskassa och flygets konkurrensförmåga

Regeringen räknar med att tjäna 1,32 miljarder kronor under 2018 på införandet av flygskatten och 1,76 miljarder kronor för efterföljande år.

Denna förväntade intäkt till regeringen kan ställas mot uttalanden från bland andra Swedavia (statligt ägt bolag som driver tio av Sveriges största flygplatser) och Föreningen Svenskt Flyg som hänvisar till en rapport av konsultföretaget WSP som anger att flygskatten väntas leda till en minskning av antalet passagerare med 0,7–1,2 miljoner, att 3 700–7 000 arbetstillfällen försvinner och en nettoförlust för Sveriges BNP på 4–6 miljarder kronor.

Eftersom flygskatten enbart kan tas ut på en avresa som sker från en flygplats belägen på svenskt territorium, undkommer du givetvis den svenska flygskatten genom att exempelvis flyga från Kastrup. Detta innebär av sin rena logik givetvis att svenskt flyg kommer att tappa i intäkter. Hur mycket återstår att se efter utgången av 2018.

Hur har kritiken sett ut gentemot flygskatten?

Man kan börja med att nämna att svensk luftfart, enligt en studie av Oxford Economics, bidrar med 53 miljarder kronor till BNP, 80 000 jobb samt bidrar till ytterligare 100 000 jobb inom turistnäringen. Flygnäringen som helhet bidrar med 24 miljarder kronor till den svenska statskassan varje år.

Flygskatten har tidigare både utretts och införts i Sverige av den socialdemokratiska regeringen 2006, trots att över 90 procent av remissinstanserna var negativa. Även om flygskatten avskaffades innan den trädde i kraft, hann flera flyglinjer stängas. Redan 2006, då förslaget togs fram, konstaterades att effekten på miljön skulle bli försumbar, och att det skulle få negativa, trafikpolitiska, näringspolitiska och regionalpolitiska konsekvenser. Med andra ord färre flyglinjer, fler flygplatsnedläggningar och förlorade jobb.

Gällande klimatpåverkan kan kritiken mot flygskatten enklast sammanfattas av Föreningen Svenskt Flyg: ”Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar. Det är en tredjedel av utsläppsminskningen vi skulle uppnå om svenskar började köra med rätt däcktryck på sina bilar, och en sjundedel av de utsläpp som beror på fortkörningar. I ett globalt perspektiv, det enda perspektiv som är relevant när det gäller insatser för klimatet, är utsläppsminskningen till följd av en ensidig svensk flygskatt helt obetydlig.”

Även regeringen erkänner i sin egen lagrådsremiss att effekten är försumbar med följande ord:

"När även höghöjdseffekter inkluderas bedöms den samlade minskningen vara mellan 0,1 miljoner och 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år vid antagande om 100 procent övervältring".

Ställ det till det faktum som i en annan del i regeringens lagrådsremiss anges att utsläppen från svenska invånares flygresande, där både inrikes- och utrikesresor ingår, uppgick till ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014. Då förstår man vilken ytterst marginell nytta för miljön flygskatten får.

Svenskt Flyg avslutar sin kritik med följande ord: "Flygskatter är kontraproduktivt, det utarmar flygbolagens möjligheter att investera i miljöteknik. Det skulle försena införandet av biojet, inköp av moderna flygplan, och ny teknisk utrustning. Flygbolagen har inte råd att både få minskade intäkter och dyrare bränsle. Sverige behöver istället stimulera teknikutveckling och gemensamt möta klimatutmaningen på en global nivå".

Något stämmer inte

Den marginella miljönyttan är inte objektivt motiverad och är fanatiskt långtgående och kan absolut inte ställas i rimlig proportion till den nytta den skulle medföra för miljön. Att Sverige genom sitt ”exempel” skulle förmå ett stort antal länder till samma sorti är så beklämmande fåfängt att man förstår att en hund ligger begraven. Statens fickor behöver fyllas och miljöpolitiskt prål lockar folkets röster!

John Knutsson

Källor:
Lag (2017:1200) om skatt på flygresor
Lagrådsremiss Skatt på flygresor