Företaget K blev uppringd av en säljer från Telekomföretaget M. Säljaren beskrev ett sätt som skulle göra telefontjänsten billigare än det som K hade nu. Säljaren beskrev det som att K kunde behålla de befintlig växeln och samarbetet med befintlig Teletjänstleverantör. Upplägget byggde på att genom att lägga till Tjänsteleverantören M och att byta från Telia till Tele2 för mobiltelefonerna så skulle kostnaden minska för företaget. Upplägget verkade märkligt men eftersom Magnus, delägare i K, inte var så vidare insatt i hur allt detta fungerade, upplevde att det kunde ju vara en vettig idé att prova. Strax efter telefonsamtalet så kom det ett dokument som skulle signeras gällande det nya avtalet och tyvärr utan att ha läst igenom detaljerna så skrev Magnus naivt på detta avtal. Men på vägen hem från jobbet började Magnus att fundera på det där avtalet och bestämde sig för att läsa det mera ingående när han kom hem. Då stod det för honom att avtalet och det som sagts inte stämde överens.


Enligt avtalet så skulle M ta över hela teletjänsten från den nuvarande leverantören samt att K också skulle stå för de slutfakturor som kunde bli ifrån de nuvarande leverantörerna, leverantören av växelsystemet och Telia (Mobiltelefonoperatören). Förbannad ringer Magnus till M och får prata med försäljningschefen Kristoffer. Magnus berättade vad som hade hänt och förklarade att avtalet inte stämde med det som hade avhandlats med säljaren. Säljaren hade dessutom gjort en inspelning på vad de hade kommit fram till och denna inspelning stämde väl överens med det som stod i avtalet. Problemet var att Magnus inte hade förstått vad säljaren menade eller... han hade missförstått innehållet och innebörden med de olika detaljerna som framfördes i samband med telefoninspelningen. I vilket fall så nekade Kristoffer på M att det skulle vara en missuppfattning och menade att detta får de höra lite då och då från kunder som plötsligt har ångrat sig och inte vill fullfölja avtalet. Eftersom Magnus hade skrivit under avtalet, som dessutom skulle gälla i 60 månader så var det bara att acceptera eller betala en slutfaktura från dem på 90 000 kr. Nittiotusen kronor för ett avtal som inte var ens en dag gammalt och inga prestationer ännu utförda. Magnus kände sig väldigt lurad och menade att det var otroligt lågt av M att inte annullera avtalet eftersom de inte i vilket fall hade påbörjat arbetet med att överföra tjänsterna från de nuvarande leverantörerna till dem. Då kom Kristoffer på en lösning för att varken de eller säljaren skulle mista sina provisioner. Kristoffer kunde tänka sig att annullera avtalet och fullmakten, som skulle ge dem rätten till att överföra tjänsterna, och ersätta detta med tre mobilabonnemang med full surf till samma månadskostnad som det ursprungliga avtalet. Eftersom Magnus kände sig trängd, dels hade han faktiskt skrivit på avtalet, dels för att det inspelade säljsamtalet ger M en stark fördel för dem, så kom Magnus fram till att detta var att välja mellan pest och kolera. Han gick med på detta byte men under en viss protest. Nåväl, nu efter några månader så betalar Magnus för tre mobilabonnemang som inte behövs i företaget men slipper i alla fall byta tjänsteleverantör och slipper bryta samarbetet med dem, som dessutom har fungerat bra. Hade Magnus varit tvungen att acceptera det nya avtalet så hade dessutom slutfakturorna från Telia och den befintliga växelleverantören tillkommit till en kostnad på ca. 100 000 kr.





Får telekomföretaget bete sig på det här viset och låsa en kund i 60 månader?





Finns det ingen möjlighet för ett företag att ångra ett påskrivet avtal?





Vad hade K kunnat göra för att bestrida hela affären och begäran om ogiltigförklaring?





Finns det någon lag som skulle kunna gå att använda för att ge Magnus rättvisa där man kan åberopa missförstånd?





Finns det någon paragraf som borde förändras eller kompletteras så att det inte borde kunna bli så här illa som det blev för Magnus och K?